![]() |
![]() |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
![]() |
I modern litteratur råder förvirring om benämning av det induktiva respektive deduktiva steget. Både Crombie (1971) - Robert Grosseteste and the Origins of Experimental Science och Losee (2001) (se ovan) har förväxlat dem. En anledning kan vara att vetenskaplig metod och hypotestestning förväxlats. Samma benämningar som används på vetenskapsteori.se ses i Gauch (2003) - Scientific method in practice (2003) s.224. Denna användning av benämningar förklarar också Immanuel Kants användning av "syntetisk", i betydelsen sammansättande, för satser som sätter samman exempelvis observationer till ny information, och av "analytisk" för satser som endast delar upp något som tidigare är känt. För att undvika liknande missförstånd vore det bättre att, i samband med vetenskaplig metodik följa en tidslinje och kalla metoden för "Sammansättning och Upplösning" eller "Syntes och Analys". |

Sammanfattning:
Den induktiva-deduktiva metoden är en vetenskaplig metod enligt Aristoteles.
Den hypotetisk-deduktiva metoden är en metod för att testa hypoteser, som tidigare (direkt eller indirekt) skapats genom sammanställning (syntes) av observationer.
Induktivt steg: Sammansättning, komposition, syntes (syntetiskt argument).
Deduktivt steg: Upplösning, Analys (analytiskt argument).

Descartes (1596-1650) om vetenskaplig metod
Descartes var en rationalist, dvs. han trodde på ren deduktion, och förbisåg vikten av det induktiva steget, Sammansättning eller Syntes. Hans hypoteser baserades därför på undermåliga observationer och medförde att en del av hans diskussioner om omvärlden blev totalt felaktiga, även med dåtidens mått mätt.
Exempel är hans hypotes om blodomloppet, byggd på observation av uppvärmning i en höstack, och att vårt planetsystem var uppbyggt som en virvel, baserat på korkar som flyter i vatten. Han gav också sin definition av termen "sanning", baserad på att en välvillig gud aldrig skulle vilja bedra honom.

Descartes
(F. Hals)
Inom filosofin är det känt att Rene Descartes i boken "Discourse on the Method..." diskuterade en vetenskaplig metod. Den handlar egentligen om hypotestestning och påminner om metoden Upplösning eller Analys enligt ovan.
Metoden omfattar fyra steg:
• Vi ska inte acceptera något som sant om vi inte vet att det är sant. Sant är att något presenterats för oss så klart att det tar bort alla tankar på tvivel.
• För att lösa problem på bästa sätt, ska de först delas i så små delproblem som möjligt.
• Man börjar med att lösa det enklaste av delproblemen först.
• Resultatet ska redovisas så att vi är säkra på att inget är utelämnat.
Descartes diskuterade också ytterligare faktorer som bör gälla när vi ska undersöka världen.

Newton (1642-1727) om induktiv - deduktiv metod
Newton beskriver en syntetisk - analytisk arbetsgång som innebär att observationer med hjälp av induktion syntetiseras, eller sätts samman, till generella regler, och att därefter de generella reglerna genom analys, eller uppdelning, används för att förklara ytterligare observerbara fenomen. Tyvärr har han, liksom många andra, missuppfattat benämningarna för de begrepp han använder:
![]() |
|
Inom naturfilosofin bör, liksom inom matematiken, metoden med analys ha företräde framför metoden med komposition vid undersökning av komplicerade förhållanden. Denna analys består i att utföra experiment och observationer, och att dra generella slutsatser från dem genom induktion. Inga invändningar mot slutsatserna erkänns utom sådana som tas från experiment eller från andra säkra sanningar. Men hypoteser ska inte beaktas inom experimentell filosofi. Resonemang baserade på experiment och observationer och slutsatser dragna från dessa med hjälp av induktion demonstrerar inte generella slutsatser. Det är ändå det bästa sättet att påstå något som ett förhållandes egenskaper medger, och bör ses som bättre ju mer generell induktionen är. Och om inget undantag observeras från naturliga fenomen kan slutsatsen beskrivas som generell. Men om senare något undantag observeras bör slutsatsen börja beskrivas tillsammans med sina undantag. Med denna sorts analys kan vi stiga från sammansatta fenomen till beståndsdelar, från rörelse till de krafter som orsakar dem, och generellt från resultat till deras orsaker, och från enskilda orsaker till mer allmänna tills argumentet avslutas med det mest allmänna. Detta är Metoden för Analys. Och sammansättningen består av att anta orsakerna som upptäckts och fastställs som Principer, och med hjälp av dem förklara fenomenet som härleds från dem och bevisa förklaringarna. |
|
Isaac Newton - Opticks 4Ed (1730) s.380 |

Hume (1711-1776) om induktiv - deduktiv metod

På samma sätt drar vi fördel av erfarenhet, förvärvad under ett långt liv med varierade aktiviteter och umgängen, när vi känner principerna för människans natur och får vägledning för framtida beteende och funderingar. Med hjälp av denna guide höjer vi oss till kunskap om människors motiv och böjelser, baserat på deras handlingar, uttryck och till och med gester, och kan sedan sänka oss till tolkning av deras handlingar från vår kunskap om deras motiv och böjelser. |
David Hume - Undersökning... s.84-85 |

Vetenskaplig metod - översikt
Nedan ges en översikt av sidan Vetenskap enligt vetenskapsteori.se
"Vetenskaplig metod"
innebär ett sätt att rapportera
resultat
från observationer
så att
deras tillförlitlighet kan värderas. Metoden
definieras främst
genom
krav för godkännande i vetenskapliga tidskrifter.
Sammanhang
Observationerna och resultaten ska sättas in i ett sammanhang. Det görs med en genomgång av tidigare signifikanta resultat inom området.
Dokumentation och reproducerbarhet
Slutsatser baseras på observationsresultat, eller på tidigare publicerade resultat där källan anges.
Observationer och resultat redovisas på ett sådant sätt att de kan reproduceras, d.v.s. göras om på samma sätt av en utomstående observatör.
Teoretiska arbeten kan också baseras på andras publicerade teorier. I slutändan av sådana referenser finns alltid en teori eller hypotes som bekräftats med observationer. Referenser är även här mycket viktiga, så att sambanden som arbetet består av är möjliga att kontrollera.
Peer review
För att minska risken för att felaktigheter publiceras ska en rapport godkännas av oberoende experter innan den publiceras.
Ytterligare verifiering
Nydanande upptäckter, t.ex.. resultat som orsakar en förändring av rådande uppfattningar, ska verifieras av utomstående observatörer innan de kan anses tillförlitliga.
Diskussion
Kan rapporterade resultat ge upphov till olika slutsatser ska detta diskuteras.
ver.3.01

