Innehåll

Vad är filosofi

Den här webbplatsen informerar om en gren inom filosofin, När filosofer ska uttala sig om vad som utgör filosofi blir svepande formuleringar liknande "att söka vishet" vanliga. Ämnet kallas ibland "metafilosofi". Seriösa diskussioner om innehållet i modern filosofi är ovanliga och nedan diskuteras därför en definition av denna term.

Fram till genomslaget för vetenskaplig metodik (omkring år 1700) ansågs alla försök till teoretiska överläggningar vara filosofi. När dåtidens filosofer började använda en metodik med verifiering, kommunikation av resultat och att bygga på tidigare kommunicerade resultat, gav detta en intellektuell och teknologisk utveckling som gav filosofin en hög status i samhället eftersom den var användbar. Efterhand avgränsades områden med sammanlänkade och verifierade hypoteser från filosofin och började kallas för vetenskapsområden.

En svårighet för filosofin

Ett stort problem för filosofin som disciplin är att ett filosofiskt område blir till ett vetenskapligt område när empiriskt underlag blir accepterat inom området.

Mänskligheten samlar och publicerar gradvis empiriskt underlag inom allt fler områden och begränsar därmed möjligheterna till signifikanta bidrag från filosofin. Detta är särskilt tydligt inom det som på 1700-talet kallades naturfilosofi, och som vi idag kallar naturvetenskap.

Definition av termen filosofi

Termen "filosofi" kan definieras som:

Filosofi innebär diskussion utan referenser till empiriskt underlag

Persson (2013) - vetenskapsteori.se

Ett tidigare (2012) förslag till definition löd "Filosofi innebär diskussion om ämnesområden utan referenser till empiriskt underlag". En mjukare definition är "diskussion om hur något kan vara, eller skulle kunna vara" (till skillnad från hur något visats vara).

Varför? - Innehållet i definitionen av termen filosofi

...diskussion...

Termen "diskussion" ingår i definitionen ovan för att avgränsa filosofi från ett godtyckligt påstående. Avgränsningen innebär att filosofi bör innehålla någon sorts argumentation för det som diskussionen vill framhålla. Endast frasen "en sten kan vara grå" bör således, enligt min uppfattning, inte innefattas av termen filosofi. Däremot kan en diskussion om stenar och stenars färg kanske innefattas av denna term.

...utan referenser...

Om en diskussion baseras på referenser till någon sakfråga kategoriseras den utanför ämnet filosofi. Några exempel är filosofihistoria (där diskussionen refererar till vad andra filosofer sagt) eller naturvetenskap (där diskussionen refererar till fysiska objekt). Slutsatser som baseras på kombinationer av sådana referenser kan fortfarande innefattas av dessa områden.

Diskussionen om stenars färg enligt stycket "...diskussion..." ovan, ska alltså inte handla om hur stenarna verkligen ser ut, eftersom den då skulle kategoriseras, inte inom området filosofi, utan inom geologi.

Se också nedan i avsnittet "En svårighet för filosofin".

...empiriskt underlag...

med "empiriskt underlag", till skillnad från "observationer", menas något som rapporterats på ett sådant sätt att risker för felaktigheter har minskats. Jag anser till exempel att "Jag kände att..." inte är ett empiriskt underlag, även om det kan sägas vara en observation.

En tidigare definition av filosofi:

Jämförelse Persson och Ducasse

De båda definitionerna ovan är till viss del jämförbara. Termerna "diskussion" och "formulerade bedömningar" antyder att filosofi består av något mer än endast ett löst påstående. Termerna "utan referenser till empiriskt underlag" och "spontana" antyder att filosofi inte handlar om direkta sakfrågor.

Detaljer om filosofi - utgångspunkter

När vi inte behandlar ett område från vad som anses känt inom området (empiriskt underlag), blir det lämpligt att behandla området från vissa utgångspunkter. Andra uttryck för detta är att vi antar vissa premisser eller perspektiv.

Utgångspunkter inom filosofin blir ofta vad någon annan filosof påstått, alternativt någon annan dogmatisk uppfattning, exempelvis religiös eller kulturell övertygelse.

Med utgångspunkter behandlar vi alltså inte nödvändigtvis egenskaper i vår upplevda verklighet, utan sådana faktorer som definieras och begränsas av utgångspunkterna.

Inom vetenskapligt arbete är utgångspunkterna, eller åtminstone bör vara, allt av relevans för forskningsområdet som finns rapporterat i vetenskapliga rapporter. Att finna rapporter om relevanta arbeten är ett mödosamt arbete (där förhoppningsvis handledaren har en aktiv roll) som betalar sig när forskarens kunskap inom området kan antas representera forskningsfronten.