Antivetenskaplig undervisning vid svenska universitet

Det är helt klart att en stor del av basen för vetenskap består av observationer. Hypoteser föds ur observationer och tidigare hypoteser. Verifieringar och falsifieringar av hypoteser med hjälp av observationer är grundläggande. Induktion och vetenskap är starkt sammankopplade.

Det är också intressant att diskutera vilka ytterligare faktorer som ska vägas in i syfte att öka precisionen i definitionen av ordet vetenskap.

Men vid kurser i vetenskapsteori vid några svenska universitet och högskolor bortses det helt från värdet av observationer. Det kan till och med förnekas att observationer kan ge ett bidrag till vetenskap.

När sådan undervisning ges under en grundläggande kurs i vetenskaplig metodik kallar jag det för antivetenskaplig undervisning, eftersom den står i motsats till vad både vetenskapsfilosofer och naturvetare anser vara vetenskap.

Ett tecken på denna sorts undervisning är att den domineras av namnet "Karl Popper", eller att litteraturlistan huvudsakligen utgörs av boken A.F. Chalmers - What is this thing called Science?, med svensk titel Vad är vetenskap egentligen?. Denna bok populariserar Poppers argumentation och lägger till filosofer som Kuhn, Lakatos, Feyerabend och Bayes.

Uppdatering 2017

Undervisning som fokuserar på Poppers dogmatiska läror tycks ha fått minskad betydelse sedan 2009, och jag inbillar mig att en av faktorerna till detta är att både föreläsare och studenter och har hittat till webbplatsen vetenskapsteori.se.

Ett exempel på detta var att en kurs i vetenskapsmetod vid KTH i Stockholm under 2016 inte fokuserade på Popper utan på Kuhns diskussion om paradigm.