Startsida  
Vad är Filosofi
Vad är Veten-
skapsfilosofi
Verifiering och
Falsifiering
Åsikter om
vetenskap
Vetenskap
enligt v-teori.se
Vetenskaplig
metod
Paradigm och
paradigmskifte
Karl Popper -
Logik, Status
Resultat av
Poppers teser
Alternativ
vetenskap
Recension:
Chalmers
Kunskapsteori:
induktion,
deduktion
Om
v-teori.se
Förlaget
v-teori.se
 

 

logo vetenskapsteori
☰ MENY
 
 

Karl Popper

 
 

Karl Popper citeras ofta i samband med vetenskapsfilosofi. Han hävdade att han diskuterade innehållet i termen vetenskap genom att använda endast deduktiva argument.

Som diskuteras nedan hävdade Popper att verifieringar inte är intressanta, eftersom de inte kan bevisas ge oss evinnerliga sanningar. Han påstod sedan att falsifieringar skulle ge oss sådana sanningar.

Han hävdade att han diskuterade innehållet i godtyckliga uttalanden. Men är ett uttalande som inte stöds av verifieringar överhuvudtaget intressant?

 

Kärnan i hans argument är att ett påstående som är möjligt att falsifiera är intressantare än ett som är omöjligt att falsifiera, vilket är rimligt om man bortser från verifieringar.

Popper uttryckte också den märkliga uppfattningen att hans diskussion om godtyckliga uttalanden skulle kunna användas för en definition av termen vetenskap.

Denna uppfattning har fått åtskilliga följare inom delar av universitetsvärlden som inte arbetar enligt den vetenskapliga metoden.

 

Poppers vetenskapsfilosofi

Nedan följer en sammanfattning av grundläggande påståenden i boken: Popper (1959) - The Logic of Scientific Discovery (översatt: vetenskapsteori.se):

 
 

Kunskap är vetenskapliga resultat

• ...vetenskapliga upptäckters logik, eller kunskapens logik... (del 1, inledning).
• ...teorin om kunskap... kan därför beskrivas som teorin om den empiriska metoden... (avsnitt 1.5).
• ...kunskapsteori, eller vetenskapliga upptäckters logik... (avsnitt 2, inledning).

Empirisk vetenskap består av teorier

• De empiriska vetenskaperna är system av teorier. (avsnitt 3, inledning).

 

Induktion existerar inte

• ...jag förkastar induktiv logik... (avsnitt 1.4).
• Teorier kan därför aldrig verifieras empiriskt. (avsnitt 1.6).
• ...förnekar att det finns en sådan sak som induktion i de... induktiva vetenskaperna... (avsnitt 1.6, fotnot).

 

Poppers "fundamentala problem"

 

Förnekar induktion

Popper inleder med en diskussion om induktion. Han påpekar det kända faktum att vi inte kan finna "säker kunskap" med hjälp av induktion (avsnitt 1.1).

Förespråkar deduktion

Därefter följer ett resonemang om deduktivt skapande respektive testande av en hypotes (avsnitt 1.3):

• Ett preliminärt påstående skapas av en ny idé och inte från observationer ("...förväntan, hypotes, teoretiskt system..."). Från detta påstående dras logiska slutsatser. Då skapas en hypotes.

• Hypotesen testas för att se om den uppfyller kriterier för att vara en ny vetenskaplig teori.

• De slutsatser som kan härledas från hypotesen testas slutligen empiriskt.

 

Kriterier för hypotesers vetenskaplighet

Popper diskuterar sedan kriterier för när en hypotes ska anses vetenskaplig (avsnitt 1.6). Hans påståenden kan sammanfattas i fyra punkter:

• En hypotes måste vara antingen verifierbar eller falsifierbar för att det ska vara möjligt att avgöra dess sanningshalt.

Induktion existerar inte, och därmed inte verifikation. Vi kan alltså inte verifiera om en hypotes är vetenskaplig.

• Eftersom vi inte kan verifiera om en hypotes är vetenskaplig, måste det, från de två ovanstående satserna, vara möjligheten att falsifiera hypotesen som avgör om den ska räknas som vetenskaplig.

• Varje påstående som är möjligt att falsifiera är en vetenskaplig teori.

 

Kommentarer

 

Induktion ger inte "absolut sanning"

 

Vetenskapliga rapporter bygger nästan uteslutande på observation och induktion (verifiering).

Likt skeptiker under mer än två tusen år underkände Popper induktion som källa till kunskap (med "kunskap" menade han "absoluta sanningar").

Det är ett väl känt faktum att induktion inte kan ge "absolut sanning". Sådan sanning kan inte ens hävdas existera eller icke-existera. Popper menade felaktigt att vetenskap är detsamma som "kunskap" eller "absolut sanning" (se nedan).

 

Popper hävdade sedan att eftersom induktion inte kan ge "kunskap", och eftersom "kunskap" är vetenskap, kan induktion (verifiering) inte användas för att definiera vad som är vetenskap.

Han påstod sig lösa denna felaktiga slutledning genom att införa ytterligare en logiskt felaktig slutledning:

Eftersom verifiering inte är giltigt för att definiera vad som är vetenskap måste det vara falsifiering som är giltigt.

Vid en närmare titt leder dessa ologiska påståenden till absurda konsekvenser.

 

Internt logiskt fel

 

Karl Popper förkastar inledningsvis verifiering som metod. Därefter föreslår han en definition av termen vetenskap som bygger på falsifiering.

Under Verifiering och falsifiering på denna webbplats konstateras att en falsifiering av en hypotes är detsamma som en verifiering av negationen till hypotesen.

Alltså förkastar Popper initialt förekomst av verifieringar. Sedan använder han verifiering (av negationer) för att föreslå en definition av ordet vetenskap.

 

Filosofiska teorisystem kan handla om vår verklighet, eller om alternativ till den. Det enda allmänna kravet man kan ställa på sådana system är att det ska vara internt logiskt korrekt, det vill säga att teorierna inom ett system inte får motsäga varandra.

Som diskuterats ovan innebär förnekandet av verifiering och bekräftandet av falsifiering ett internt logiskt fel.

 

Vetenskapliga resultat är inte kunskap

 

Ett ytterligare fel i Poppers argumentation är att han blandar ihop vetenskapliga resultat med "kunskap".

Teorin om kunskap... kan därför beskrivas som teorin om den empiriska metoden... (avsnitt 1.5).

Att sätta likhetstecken mellan dessa två begrepp är uppenbart felaktigt.

 

Vetenskap är ett konkret resultat av mänsklig verksamhet medan begreppet "kunskap" i Poppers skrifter innebär "absolut säker kunskap"; ett begrepp som är svårt att definiera (eftersom det troligtvis är icke-existerande).

Detta diskuteras på sidan Kunskapsteori.

 

Vetenskap är resultat av ett arbetssätt, inte av en dogmatisk hypotes

 

Popper hävdade att ett påstående (hypotes) eller ett ämnesområde skulle bedömas som vetenskapligt eller inte. Han framhöll en sorts regel (falsifierbarhet) för hur påståendet eller området skulle testas för "vetenskaplighet".

En absurd konsekvens av detta påstående är att varje uttalande som är uppenbart felaktigt ska räknas som en vetenskaplig hypotes enligt Popper. Se sidan Popper i verkligheten för fler detaljer.

Vetenskap har sedan Upplysningstiden inneburit att något observeras och rapporteras (vetenskaplig metod). Kärnan i vetenskap består alltså inte av enskilda påståenden eller vissa ämnesområden.

 

Vetenskap består av rapporterade observationer som är så väl beskrivna att det är möjligt att kontrollera observationerna och att bedöma rimligheten i eventuella hypoteser som baseras på resultaten.

Eftersom Popper diskuterar hypoteser, det vill säga godtyckliga påståenden, ligger det nära till hands att sammanfatta Poppers diskussioner som en testmetod för att sila bort sådana dogmer som omedelbart kan förkastas.

Om Poppers egna dogmer skulle överleva ett sådant test kan kanske vara en intressant utredningsuppgift för studenter i "vetenskaplig metod" (det skulle de inte)..

 

En hypotes är inget annat än ett godtyckligt påstående

 

En hypotes är varken vetenskaplig eller ovetenskaplig, den består endast av ett godtyckligt påstående.

En hypotes kan vara vetenskapligt underbyggd, d.v.s. uttryckt som en sammanfattning av observationer som rapporterats på ett sätt så att det är möjligt att granska hur sannolikt det är att hypotesen överensstämmer med upplevd verklighet.

 

När Popper diskuterar om ett godtyckligt påstående är vetenskapligt eller inte, innebär det att han grovt missat vad som har beskrivits och visats fungera inom vetenskap under flera hundra år.

Enhetligheten i all vetenskap består endast i dess metod, inte i dess material.

Pearson (1912) - Grammar of Science, s.12
(översatt: vetenskapsteori.se)

 

Poppers status inom svenskt universitetsväsen

 

Karl Poppers hypoteser sprids inom delar av det svenska universitetsväsendet.

Ett exempel är en hemtentamen i vetenskaplig orientering vid Teoretisk filosofi / Lunds Universitet (dokumentets orginaladress, inaktiv länk).

Fler exempel finns här.

Antivetenskaplig undervisning vid några svenska utbildningsplatser
 

Uppdatering 2018:
Under senare år tycks Poppers dominans vid föreläsningar om vetenskap ha minskat, och jag inbillar mig att informationen och mängden besökare på vetenskapsteori.se har bidragit till detta (även om ingen av föreläsarna har mailat mig och tackat).

Om detta stämmer är det glädjande att precis information kan bidra till att höja universitetsväsendets standard.

Diskussionerna om Popper får trots detta vara kvar som en sorts "väktare mot missledande ideologi".

 

Poppers status inom professionell vetenskapsfilosofi

 

Inom vetenskapshistoria kategoriseras Popper till gruppen verifikationister, vilket är uppenbart från diskussionen ovan. Han försökte dock själv hävda att han inte förespråkade verifikationism.

Bland professionella vetenskapsfilosofer tycks Karl Popper idag vara inaktuell:

 
 

Falsifikationism

Ingen diskussion om 1900-talets vetenskapsteori är komplett utan att nämna den variant av verifikationism som, även om den haft litet inflytande på nutida vetenskapsteori, har haft stort inflytande på tänkandet hos många filosofiskt inriktade forskare och andra tänkare.
/..../
...men trots dessa tekniska problem fortsätter den vara starkt inflytelserik utanför professionella filosoficirklar, kanske beroende på att den skenbart förespråkar en antidogmatisk uppfattning om vetenskapliga undersökningar.

Boyd, R et al. (1991) - The Philosophy of Science, s.11
(översatt: vetenskapsteori.se).

 

Popper kanske insåg sina misstag

 

Eftersom falsifiering är detsamma som verifiering av en negation måste, enligt Poppers hypoteser, själva falsifieringen utsättas för falsifieringskriteriet. Vid den andra falsifieringen uppstår på nytt behovet av falsifiering, o.s.v. i en oändlig regression.

Joakim Molander har antagligen beskrivit detta. Tyvärr saknas källhänvisning:

Molander (2003) - Vetenskapsteoretiska grunder", s.139-140

Popper blev efterhand själv medveten om de här problemen och hävdade att alla observationer av fenomen som strider mot vedertagna teorier måste behandlas med samma stränghet och skepsis som teorierna själva.

/..../

Kontentan blir att vi inte ens kan lita på falsifieringar och i så fall blir hela den falsifikationistiska grundtesen meningslös. Popper försökte rädda sin teori på den här punkten genom att säga att vi vid någon tidpunkt helt enkelt måste besluta oss för om vi ska tro på en falsifiering.

/..../

Problemen ledde till sist till att Popper övergav den stränga falsifikationismen och i stället betraktade vetenskapen som en fortgående process av test och falsifieringsförsök.

 
 
2021-12-15