Det är helt klart att en stor del av basen för vetenskap består av observationer. Hypoteser föds ur observationer och tidigare hypoteser. Verifieringar och
falsifieringar av hypoteser
med hjälp av observationer är grundläggande.
Induktion och vetenskap
är starkt sammankopplade.
Det är också intressant att diskutera vilka
ytterligare faktorer som ska vägas in i syfte att öka precisionen
i definitionen av ordet vetenskap.
Men vid några svenska universitet och högskolor undervisas i vetenskapsteori, där det helt bortses
från
värdet av observationer, eller till och med aktivt förnekas att observationer kan ge ett bidrag till vetenskap.
När sådan undervisning ges under en grundläggande kurs i vetenskaplig metodik kallar jag det för antivetenskaplig undervisning, eftersom den står i motsats till vad både vetenskapsfilosofer och
naturvetare
anser vara vetenskap.
Ett tecken på denna sorts undervisning är att den domineras av
namnet "Karl Popper", eller att
litteraturlistan
huvudsakligen utgörs av
boken A.F. Chalmers - What is this thing called Science?, med svensk titel Vad är vetenskap egentligen?. Denna bok populariserar Poppers argumentation och lägger till filosofer som Kuhn, Lakatos, Feyerabend
och Bayes.
 Uppdatering 2017
Undervisning som fokuserar på Poppers dogmatiska läror tycks ha fått minskad betydelse sedan 2009, och jag inbillar mig att en av faktorerna till detta är att både föreläsare och studenter och har hittat till webbplatsen vetenskapsteori.se.
Ett exempel på detta är att en kurs i vetenskapsmetod vid KTH i Stockholm under 2016 fokuserade på Kuhns diskussion om paradigm. Kuhn fick en kultstatus när han i 40-års åldern (i motsats till han blev äldre) hävdade att vetenskapliga trosföreställningar ständigt undergår revolutioner, vilket lärs ut som exempel på att visa att vetenskap inte är pålitligt. |
antivetenskap
Antivetenskaplig undervisning
vid svenska universitet 
ver.1.6