vetenskapsteori.se

      Innehåll

Start
Vad är Filosofi
Vad är
Vetenskapsteori
Vad är Verifiering
och Falsifiering
Uppfattningar om
vetenskap
Vetenskap enligt
vetenskapsteori.se
Vetenskaplig metod
Paradigm och
paradigmskifte
Karl Popper -
Logik och Status
Konsekvenser
av Poppers teser
Alternativ vetenskap
Chalmers: What is this
thing called Science?
Kunskapsteori -
induktion, deduktion
Om
vetenskapsteori.se
Förlaget
vetenskapsteori.se

Hypoteser teorier och lagar

En hypotes är ett påstående, en idé, en fantasi eller en godtycklig tanke. Den kan ha , eller kan sakna, samband med det vi kallar verkligheten.

Hypoteser inom vetenskap är ett vanligt sätt att sammanfatta observationer, till exempel som matematiska samband mellan faktorer som observerats i denna verklighet.

 

 

Tilltro till hypoteser: Teorier och lagar

Gränserna mellan ett påståenden, en hypotes, en teori och en lag är flytande.

Termen hypotes används ibland för ett påstående som verifierats några gånger av enstaka undersökare och som inte tycks vara felaktigt.

När hypotesen verifierats av observationer som blir allmänt accepterade, ökar tilltron till den och den kan då börja bli kallad för en teori.

Termen "lag" används för hypoteser som studerats och diskuterats mycket och som gärna verifierats så många gånger med olika sorters observationer att de är allmänt tilltrodda

Eftersom en teori anses mer trovärdig än en hypotes, vilket i sin tur är mer trovärdigt än ett godtyckligt påstående, använder sig filosofer gärna av termen "teori" när de argumenterar för sina påståenden, även om de inte kan verifiera vad de säger med observationer eller med resonemang.

Verifiering och falsifiering

När observationer medför att en hypotes verifieras, eller att dess konsekvenser verifieras, ökar tilltron till hypotesen. En falsifiering, det vill säga en verifiering av en negation till hypotesen eller till dess konsekvenser, minskar tilltron till hypotesen och kan medföra att hypotesen förkastas eller modifieras.

Verifierade hypoteser, teorier och lagar är, tillsammans med observationer, en viktig del av vetenskap. Däremot uttrycker forskare normalt inte uppfattningen att något inom vetenskap skulle vara "sant" eller att det skulle representera "absolut säker kunskap". Man är, ibland smärtsamt, medveten om att det kan publiceras en artikel som hävdar andra hypoteser än de man själv trodde på.

Ett exempel på denna skepticism mot hypoteser är att påståendet "energi kan inte skapas", en mycket prövad och tilltrodd lag, kallas för "grundpostulat", "huvudsats" eller "grundlag".

 

 

Att skapa hypoteser

Påstå vad som helst

Som ses av diskussionen ovan kan varje godtyckligt påstående kallas för hypotes eller teori.

Induktion

När upprepade händelser visat samma resultat skapar vi hypotesen att när samma händelseförlopp åter inträffar kommer resultatet att bli som tidigare. Detta kallas induktion.

Kausalitet

När vi observerar något kan vi börja undra varför? Vad är orsaken till observationen? Detta kallas orsak-verkan resonemang eller resonemang om kausalitet.

Induktiv-deduktiv metod

Redan Aristoteles diskuterade den induktiva-deduktiva metoden som fortfarande är en normal gång vid nya upptäckter inom vetenskap:

En eller flera observationer eller tidigare hypoteser får oss att tro något, vilket innebär att vi skapat en hypotes (induktion). Om vi vill undersöka om denna hypotes överensstämmer med vår upplevda verklighet, upprepar eller kontrollerar vi observationen. Kunde man bara göra vår observation i samband med andra faktorer som vi inte tänkte på? Kan hypotesen verifieras ytterligare? Är den falsifierad av någon observation? Verkar orsaken rimlig? Verifieras hypotesens konsekvenser av observationer? Om ytterligare observationer eller ytterligare hypoteser bekräftar vår hypotes blir den verifierad.

När hypotesen blivit tillräckligt verifierad, vilket visas av att den blir allmänt accepterad, kan den användas som en utgångspunkt vid undersökningar av vår upplevda verklighet. Kan den, tillsammans med andra verifierade hypoteser användas för att skapa hypoteser med ännu högre generaliseringsgrad? Eller kan den användas för att tolka fenomen inom andra områden än den skapades ifrån?

 

 
   

Test av hypoteser

Under utarbetning

 
 

This page in English

 

   
ver. 1.0