vetenskapsteori.se

      Innehåll

Start
Vad är Filosofi
Vad är
Vetenskapsteori
Vad är Verifiering
och Falsifiering
Uppfattningar om
vetenskap
Vetenskap enligt
vetenskapsteori.se
Vetenskaplig metod
Paradigm och
paradigmskifte
Karl Popper -
Logik och Status
Konsekvenser
av Poppers teser
Alternativ vetenskap
Chalmers: What is this
thing called Science?
Kunskapsteori -
induktion, deduktion
Om
vetenskapsteori.se
Förlaget
vetenskapsteori.se

Hypoteser, teorier och lagar

En hypotes är ett påstående, en idé, en fantasi eller en godtycklig tanke. Den kan ha , eller kan sakna, samband med det vi kallar verkligheten.

Hypoteser inom vetenskap är ett vanligt sätt att sammanfatta observationer, till exempel som matematiska samband mellan faktorer som observerats i denna verklighet.

Inget påstående och ingen hypotes, teori eller lag, representerar absolut säker kunskap om vår upplevda verklighet.

 

 

Tilltro till hypoteser: Teorier och lagar

Gränserna mellan ett påståenden, en hypotes, en teori och en lag är flytande.

Termen hypotes används ibland för ett påstående som verifierats några gånger av enstaka undersökare och som inte tycks vara felaktigt.

När hypotesen verifierats av observationer som blir allmänt accepterade, ökar tilltron till den och den kan då börja bli kallad för en teori.

Termen "lag" används för hypoteser som studerats och diskuterats mycket och som gärna verifierats så många gånger med olika sorters observationer att de är allmänt tilltrodda

Eftersom en teori anses mer trovärdig än en hypotes, vilket i sin tur är mer trovärdigt än ett godtyckligt påstående, använder sig filosofer gärna av termen "teori" när de argumenterar för sina påståenden, även om de inte kan verifiera vad de säger med observationer eller med resonemang.

Verifiering och falsifiering

När observationer medför att en hypotes verifieras, eller att dess konsekvenser verifieras, ökar tilltron till hypotesen. En falsifiering, det vill säga en verifiering av en negation till hypotesen eller till dess konsekvenser, minskar tilltron till hypotesen och kan medföra att hypotesen förkastas eller modifieras.

Verifierade hypoteser, teorier och lagar är, tillsammans med observationer, en viktig del av vetenskap. Däremot uttrycker forskare normalt inte uppfattningen att något inom vetenskap skulle vara "sant" eller att det skulle representera "absolut säker kunskap". Man är, ibland smärtsamt, medveten om att det kan publiceras en artikel som hävdar andra hypoteser än de man själv trodde på.

Ett exempel på denna skepticism mot hypoteser är att påståendet "energi kan inte skapas", en mycket prövad och tilltrodd lag, kallas för "grundpostulat", "huvudsats" eller "grundlag".

 

 

Några metoder för att skapa hypoteser

Vi skapar och använder hypoteser, medvetet eller omedvetet, i varje vaket ögonblick. När vi rundar ett hörn har vi skapat en hypotes om hur världen ser ut bortom detta. Om vi förväntar oss att ingen är hemma kan vi hoppa till när någon i vår familj plötsligt visar sig.

Många av våra hypoteser kan kallas erfarenheter.

Icke verifierat påstående

Som ses i diskussionen ovan kan varje påstående kallas för hypotes eller teori. Detta medför att underbyggda argument inom filosofi kan dränkas i ett träsk skapat av godtyckliga påståenden.

Felaktig logik

 

Enstaka upptäckt

MIsstag

Induktion

Induktion innebär att upprepade händelser visat samma resultat och vi från detta, när samma händelseförlopp åter inträffar, skapar hypotesen om att resultatet kommer att bli som tidigare.

Kausalitet

När vi observerar något kan vi ställa frågan: Varför. Vad är orsaken till det vi observerar? Hypotesen som besvarar frågan kallas orsak-verkan resonemang eller resonemang om kausalitet.

Analogi

 

 

Extrapolation

När vi observerar något kan vi härleda ytterligheter från detta. Från långa avstånd kan vi anta existensen av oändlighet och från behov av trygghet och känslor av godhet kan vi extrapolera till hypotesen om ett oändligt gott väsen som beskyddar oss från allt ont.

Induktiv-deduktiv metod

Redan Aristoteles diskuterade den induktiva-deduktiva metoden som fortfarande är en normal gång vid nya upptäckter inom vetenskap.

Kombination av tidigare hypoteser

Idag finns inom vetenskap en enorm mängd väl dokumenterade observationer. Inom exempelvis kemi hade år 2007 tjänsten Chemical Abstracts katalogiserat 27 miljoner artiklar och 30 miljoner substanser.

Många av observationerna sammanfattas med hjälp av hypoteser som, beroende på hur tilltrodda de är, också kan kallas teorier eller lagar.

En vanlig metod för att skapa tilltrodda hypoteser är att koppla samman tidigare tilltrodda hypoteser. Ofta används matematiska samband vid kopplingen vilket medför att resultatet kan kvantifieras och jämföras med observationer.

När en sådan koppling verifierats av observationer eller av följbar logik (matematik) skapas en mycket stark tilltro till de ingående ursprungshypoteserna och till resultathypotesen. Om vi trodde starkt på ursprungshypoteserna kan vi uppleva den känsla som vi kallar förståelse.

Ett exempel är hur energibegreppet, som diskuterades redan under antiken, kan koppla samman hur en sten faller med värmen från en eld.

Vetenskap är till stor del strukturerad och verifierad genom sådana kopplingar, och detta kan bidra till att filosofer, som är omedvetna om att ursprungshypoteserna beskrev observationer, ibland hävdar att teorier är basen för vad vi tror om vår omvärld.

 

 

 

 

Test av hypoteser

Eftersom det är så lätt att ställa upp en pretentiös hypotes har filosofer under alla tider diskuterat om det finns kriterier för om en hypotes är intressant eller inte. Både hypotesen och hypotesens nödvändiga konsekvenser analyseras

Argument som ska visa om en hypotes är sann eller inte kan omedelbart förkastas, eftersom absolut säker kunskap om vår omvärld inte kan erhållas med någon metod. Det är bättre att ödsla sin studietid på vad som kan öka respektive minska vår tilltro till en hypotes.

Verifiering av hypotes

En verifiering, det vill säga att en hypotes överensstämmer med vår upplevda verklighet, ökar tilltron till hypotesen.

Falsifiering

En falsifiering, det vill säga att en hypotes motsägs av vår upplevda verklighet, minskar tilltron till hypotesen.

Falsifiering av en hypotes är detsamma som att verifiera en negation till hypotesen.

 

Hypotetisk-deduktiv metod

Verifiering av nödvändiga konsekvenser

Falsifiering av en hypotes konsekvenser kallas inom logiken modus ponens. Metoden har använts sedan antiken och diskuterats av till exempel Robert Grosseteste (c:a 1168–1253) och av Karl Popper.

 

 
 

This page in English

 

   
ver. 1.0