vetenskapsteori.se

AF Chalmers - What is this thing called Science?

Kapitel 15 - Realism och anti-realism

 
 

 

Återvänd till "Chalmers: Innehåll"

 

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

 

sida

Chalmers

Kommentarer

226

Kapitel 15 - Realism och anti-realism

Om Chalmers diskussion är tillförlitlig (=accepterad bland filosofer) kan vetenskap sägas baserad på en blandning av realism tro på att en värld existerar) och anti-realism (tror inte att man har funnit slutlig kunskap om världen).

226

Realism i samband med vetenskap innebär att vetenskap beskriver inte bara den observerbara världen utan också det som ligger bakom ytan.

Realism betecknar en tro på att det finns en verklighet som existerar oberoende av våra tolkningar av den.

Vetenskap betecknar rapporter med noggranna beskrivningar av observationer och/eller hypoteser baserade på dessa.

I samband med ”ovetenskapliga” hypoteser (som inte baseras på observationer) är diskussionen om realism intressant, men fruktlös vilket visats under mer än 2000 år.

226

Påståenden om den icke observerbara världen måste vara hypotetiska till den grad att de ligger bortom vad vi strikt kan fastställa baserat på observationer.

Tyvärr definierar inte Chalmers vad han menar med ”icke observerbar”. Det ska definitivt inte betyda en del av världen som vi inte har någon ledtråd till överhuvudtaget.

Varje påstående om både den direkt observerbara och den icke direkt observerbara världen är ett sannolikhetsargument, vilket innebär att det inte är deduktivt härlett.

Inget påstående om vår omvärld representerar ”absolut säker kunskap”.

226

Även om teorierna har förkastats har de delar av dem som baserades på observation överlevt.

Här snuddar Chalmers vid varför vetenskap kräver noggrant beskrivna observationer, eller att hypoteser ska ha verifierats av sådana observationer.

227

Realism speglar den ogenomtänkta attityden hos de flesta forskare och icke- forskare.

När Chalmers skriver ”ogenomtänkt”, borde han kanske i stället skriva ”erfarenhetsbevisad”.

227

Anti-realisten betonar att beläggen för de teoretiska delarna av vetenskap inte är bevisade.

Varje hypotes (teori) stammar i grunden från observationer som enbart ger oss sannolikhetsargument. Denna inställning är en grund inom vetenskaplig metodik.

Påståendet att beläggen är obevisad är korrekt, eftersom en hypotes om vår upplevda verklighet aldrig kan skapas från enbart deduktiva argument.

227-228

Global anti-realism förnekar att vi har tillgång till verkligheten på något sätt.

Vi är alla globala anti-realister.

Beroende på definitionen av termen ”verklighet” (vilket bör inkludera en term som liknar ”absolut säker kunskap”, se kommentar till s.xx) är detta filosofiskt korrekt

Men vi kan heller inte hävda att vi inte känner till något om världen som den verkligen är uppbyggd - även ett sådant påstående hävdar ju att vi har ”kunskap”.
228 Ingen kunskap kan ha någon sorts privilegierad position vid beskrivning av världen, eftersom vi saknar den tillgång till världen på ett sätt som kan rättfärdiga detta.

Påståendet är filosofiskt korrekt, eftersom ”kunskap” i betydelse av ”absolut säker kunskap” kan inte visas existera, se kommentar till s.xx.

Men noggrant beskrivna observationer av vår upplevda omvärld (vetenskap) ger en mindre osäker uppfattning av denna omvärld än andra typer av berättelser.

228

Enligt korrespondensteorin är ett påstående sant om och endast om det motsvarar fakta.

Eftersom termen ”fakta” är beroende av termen ”sanning” är detta en tautologi och påvisar filosofins enorma behov av definitioner (eller omvänt: Påvisar hur bra det är med brist på definitioner om man vill uttrycka pretentiöst nonsens).

230

Tarski visade hur ett begrepp som sanning kan byggas upp från språkregler.

Vi får hoppas att han strikt definierade sina termer så att resonemanget passar tillsammans med en epistemologisk grund (obs. ironi).

231

En realist hävdar typiskt att vetenskap går mot teorier om världen som är sanna, där sann innebär något som motsvarar fakta

En realist hävdar förmodligen att vetenskap går mot beskrivningar som är i enlighet med vår uppfattade omvärld.

231

Den traditionella debatten handlar om vetenskapliga teorier ska tas som kandidater för sanning i obegränsad mening eller om de ska representera påståenden om den observerbara världen.

Frasen innehåller flera odefinierade termer, vilket troligtvis också är anledningen till varje debatt inom detta område.

232

För instrumentalister är teorier endast användbara instrument för att korrelera och förutsäga resultat från observationer och experiment.

Är påståendet korrekt (=accepterad bland filosofer) stämmer instrumentalism väl överens med uppfattningar bakom den vetenskapliga metoden.

232-233

Anti-realism syftar till att undvika overifierat spekulerande och begränsa vetenskap till sådana påståenden som kan verifieras vetenskapligt.

Teoretiska delar av vetenskaperna anses inte vara säkert fastslagna.

Är påståendet korrekt (=accepterad bland filosofer) stämmer anti-realism väl överens med uppfattningar bakom den vetenskapliga metoden.

233

Anti-realisten hävdar att observationer är säkert fastslagna men att teorier inte är det.

Observationer är ofta säkrare fastslagna än hypoteser på grund av att hypoteser ofta innebär icke-deduktiva härledningar ifrån observationer.

234-246   Diverse argument baserade på termer som inte är väldefinierade.
 
     

This page in English

 

   
ver. 1.1