vetenskapsteori.se

AF Chalmers - What is this thing called Science?

Kapitel 11 – Systematiska ändringar i metod

 
 

 

Återvänd till "Chalmers: Innehåll"

 

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

 

sida

Chalmers

Kommentarer

161

Kapitel 11 – Systematiska ändringar i metod

 

161

Om historiebeskrivning av Galileo korrigeras enligt Chalmers uppfattningar kommer den att innebära problem för vanliga beskrivningar av vetenskap och den vetenskapliga metoden.

Retorik. En filosof är uppenbart inte en historiker.

161

Feyerabends diskussion mot påståendet om att det finns en universell oföränderlig vetenskaplig metod som innehåller normer som alla vetenskaper ska leva upp till för att kallas vetenskap, tycks förnuftiga enligt Chalmers.

Se ovan.

Det finns en metod och den kallas den vetenskapliga metoden. Den har varit accepterad sedan 1700-talet.

163-168

Sinnen ska vara vår ledstjärna vid naturfilosofi.

Exemplifiering med Galileo.

Chalmers upprepar sitt felaktiga resonemang från kapitel 1 om att avläsning från tillförlitliga instrument inte skulle representera sinneserfarenhet och därför stå i motsats till Chalmers definition av vetenskap.

Se kommentarer till s.4 och 5.

170

Vår väv av syften, metoder, mätverktyg, teorier och observationsfakta kan gradvis förändras.

En observation ändras inte med tiden, men den kan naturligtvis ha utförts felaktigt när de ses i ljuset av ytterligare erfarenhet.

Om detaljerna i observationen beskrivs noggrant är det möjligt att uppskatta hur sannolikt det är att observationen stämmer med vår upplevda veklighet.

Syften, metoder, mätverktyg och teorier utvecklas ofta gradvis med tiden.

171

Chalmers diskuterar en ”universell” vetenskaplig metod enligt det sunda förnuftet:

Använd argument och tillgängliga belägg noggrant och försök inte nå någon sorts kunskap eller bevisnivå som inte kan nås med tillgängliga metoder.

Det Chalmers kallar ”universell” metod blir ett resultat av den accepterade vetenskapliga metoden, vilken innebär krav på noggrann redovisning av hur observationer gjorts och hur resonemang genomförts.

En vaghet i påståendet är termen "tillgänglig". Innebär termen total kravlöshet ("jag hade inte tillgång till internet"), eller innebär den "inom ämnesområdet kända metoder"?

171

Om ovanstående metod enligt det sunda förnuftet skulle vara korrekt skulle alla vetenskapsfilosofer och Chalmers och bli utan jobb, eftersom det inte krävs en professionell filosof till att skapa uppskatta eller försvara ett sådant påstående.

Är detta en anledning till dessa fruktlösa diskussioner? Är syftet med de märkliga teorierna i kapitel 1-10, som alla visats vara felaktiga, endast försök till att rättfärdiga en filosofiklubb för inbördes beundran?

Är detta anledningen till att Chalmers hittills har undvikit att nämna detaljer i den vetenskapliga metoden, som inte formulerades av akademifilosofer utan av forskare i motsats till sådana filosofer, och som visats fungera utmärkt under ungefär 300 år?

171-172

När vi kräver mer detaljer om vad som ska räknas som belägg och verifiering, och exakt vilka påståenden som kan försvaras och hur, kommer dessa detaljer att variera från ett historiskt sammanhang till ett annat.

Därför är det sunda förnuftets vetenskapliga metod enligt Chalmers inte ”universell”.

Tillämpning av den vetenskapliga metoden, som innebär krav på noggrann redovisning av hur observationer gjorts och hur resonemang genomförts, varierar i viss mån mellan vetenskaper.

172

Chalmers föreslår att om det finns akademiska rörelser som förnekar det sunda förnuftets vetenskapliga metod /s.171/ så borde de som tror på det sunda förnuftets vetenskapliga metod kräva att dessa rörelser inte ska få anslag.

VAD ÄR DETTA?

Chalmers föreslår att forskare som omfattar den (modifierade) vetenskapliga metoden ska kräva att de flesta ”vetenskapssociologer och postmodernister” inte ska få anslag till sin verksamhet. Se dock modifieringen av detta uttalande på s.254.

I skenet av innehållet i Chalmers introduktion och hans kapitel 1-4, samt den okritiska behandlingen av teserna i kapitel 5-10, var detta en totalt oväntad åsikt.

Är Chalmers omedveten om den inte särskilt stora skillnaden i attityd mellan ”vetenskapssociologer och postmodernister” och vetenskapsfilosofer?

172

Traditionella vetenskapsfilosofer har själva bäddat för att vetenskapssociologer och postmodernister gett sig in i diskussioner om vetenskap.

Filosoferna har utgått ifrån att en åtskillnad mellan vetenskap och annan kunskap endast kan ges av en filosofiskt uttryckt beskrivning av en universell metod.

När försök att uttrycka denna metod misslyckats, vilket tidigare kapitel visat, har vägen tyckts vara öppen för vetenskapssociologerna och postmodernisterna.

Traditionella vetenskapsfilosofer har missat poängen, alltså den vetenskapliga metoden som innebär krav på noggrann redovisning av hur observationer gjorts och hur resonemang genomförts.

Det är tydligt att ovanstående metod inte kräver hyllmeter med tjocka böcker för att uttryckas. 

172-173

Ovanstående beskrivning gällde ungefär 1984.

Efter det har två viktiga rörelser utvecklats: Användande av sannolikhetsteori och en uppgradering av vikten av experiment.

”Nyligen utvecklad” filosofi ska träda in där tidigare filosofer misslyckats.

Innehållet i de två presenterade områdena har varit känt sedan 1700-talet. Det är välkänt att sannolikhetsresonemangen inte är strikt fungerande medan vikten av experiment länge varit välkänd inom vetenskap.
 
     

This page in English

 

   
ver. 1.1