vetenskapsteori.se

AF Chalmers - What is this thing called Science?

Kapitel 9 - Teorier som strukturer 2: Forskningsprogram

 
 

 

Återvänd till "Chalmers: Innehåll"

 

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

 

sida

Chalmers

Kommentarer

130

Kapitel 9 - Teorier som strukturer 2: Forskningsprogram

Hypoteser
Matematiskt formulerade hypoteser är en lämplig och effektiv metod för att skapa struktur bland observationer.

När hypoteser skapade från olika typer av observationer är möjliga att koppla ihop, ökar denna koppling tilltron till både de sammankopplande och sammankopplade hypoteserna på ett dramatiskt sätt.

Observationerna beskrivs då genom att hänvisa till hypoteserna.

131

I sammansatta teorier kan det vara svårt att avgöra vilken del av teorin som skulle lastas vid en falsifiering

Se kommentar till s.74.

131

Vissa lagar eller principer skulle vara viktigare än andra och att de viktigaste inte skulle lastas om någon teori falsifierades.

Lakatos argumenterade alltså för att de hypoteser som är säkrast verifierade inte ska ifrågasättas, det vill säga att de skulle betraktas som ”säker kunskap”. Han definierar inte vilka det är.

Inom vetenskap finns uttalade huvudsatser eller principer (t.ex. energi kan inte skapas/förstöras, värme kan inte strömma från kallare till varmare) som blivit verifierade många gånger, aldrig blivit falsifierade trots att många försökt. Dessa anses inte vara ”sanna” (vilket gäller alla hypoteser), men anses ändå med mycket hög sannolikhet överensstämma med vår upplevda veklighet.

131

En vetenskap kan då ses som den programstyrda utvecklingen av följderna av de grundläggande principerna.

Varje filosof vill lansera en egen ny term och ”program” tycks vara en sådan. Termen ”program” tycks ha viss likhet med begreppet ”grupp av sammanhängande hypoteser”.

Detta är den gamla drömmen om ”högsta orsaken”. Kan man finna en sådan ”sann” orsak skulle man från den kunna deducera dess konsekvenser och erhålla ”absolut säker kunskap”. Många har försökt.

131

Forskare bör inte angripa de grundläggande principerna, men kan försöka lösa problem genom att förändra de mindre viktiga hypoteserna.

Om de lyckas bidrar de till ett forskningsprogram, oavsett på vilket sätt de påverkat dessa mindre viktiga hypoteser.

Inom vetenskaperna vill forskare mycket gärna lämna bidrag som påverkar eller förändrar de viktigaste hypoteserna inom respektive vetenskap. Lyckas man får man Nobelpris.

132

För att stödja de viktigaste teorierna kan hypoteser som bildar ett skyddande bälte skapas.

Jaha.

132-133

Heuristik är en uppsättning regler eller rekommendationer som ska vara till hjälp vid upptäckter eller uppfinningar.

Lakatos delade upp riktlinjer för arbete inom forskningsprogram i negativ och positiv heuristik.

Negativ heuristik innebär vad forskaren inte bör undersöka. Exempel är de grundläggande principerna.

Positiv heuristik innebär vad forskaren bör undersöka. Exempel är hur de grundläggande principerna kan understödjas och hur det skyddande bältet kan förändras, och sofistikeras.

Heuristik är en term för ”pragmatisk icke-strikt undersökningsmetod” och är givetvis inte strikt definierad.

Innan den vetenskapliga metoden blev etablerad på allvar pågick diskussioner om hur vetenskap skulle utföras. Idag är det hur resultat rapporteras som definierar vetenskaplighet. Se gärna sidan om "Vetenskaplig metod" för ytterligare diskussion.

Lakatos tycks sitta fast i pre-vetenskapligt tänkande.

Positiv heuristik ska innebära bl.a. att forskare får ”sofistikera” ”det skyddande bältet” vilket innebär att verifiering av hypotes är godkänt. Se kommentarer till s. 74, 79, 83 och 102.

134-141

Diverse diskussioner, inklusive de exempel på vetenskap som vetenskapsfilosofer tycks känna till: Kopernikus, Galileo, Newton och Einstein.

 

141-142

Popper hävdade att vetenskapshistoria inte var ett godkänt sätt att argumentera för en vetenskapsfilosofi.

Som påpekats i kommentar till s.59 var inte Popper särskilt intresserad av hur vår upplevda verklighet passade in på hans teser.

Det är logiskt: En filosofi som underkänner verifieringar bör inte hänvisa till verifieringar.

143

Lakatos ansåg att hans hypoteser hade störst värde för vetenskapshistoriker och inte att de var en källa för råd till forskare.

 

143

Eftersom det inte går att avgöra källan till en falsifiering av sammansatta hypoteser bör en hypotes inte överges på grund av att den ses som falsifierad.

Detta är i samklang med kommentar till s.59:
Verifiering av en hypotes innebär att tilltron till hypotesen ökar medan falsifiering av en hypotes innebär att tilltron till hypotesen minskar.

144

Chalmers tvekar över att de grundläggande principerna inte ska kunna ifrågasättas.

Se kommentar till s.131

146

Lakatos kunde inte avgöra när forskningsprogram är framgångsrika eller när de stagnerar, och heller om ett program ska läggas ned.

Detta var inte första gången en filosof försöker blåsa upp sina teorier.

Det intressanta här var att någon uppenbarligen brytt sig om att i detalj argumentera för att teorierna inte var i enlighet med vår upplevda verklighet.

146

Lakatos såg att hans teorier inte kunde diagnosticera nutida teorier som icke-vetenskaplig, utan endast kunde avgöra detta i efterhand.

Lakatos hypoteser faller ihop och visar än en gång att förment rationell filosofi lätt drabbas av stora problem. Se kommentar till s.103.

 
     

This page in English

 

   
ver. 1.1