vetenskapsteori.se

AF Chalmers - What is this thing called Science?

Kapitel 8 - Teorier som strukturer 1: Kuhns paradigm

 
 

 

Återvänd till "Chalmers: Innehåll"

 

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

 

sida

Chalmers

Kommentarer

104

Kapitel 8 - Teorier som strukturer 1: Kuhns paradigm

Hypoteser
Matematiskt formulerade hypoteser är en lämplig och effektiv metod för att skapa struktur bland observationer.

När hypoteser skapade från olika typer av observationer är möjliga att koppla ihop, ökar denna koppling tilltron till både de sammankopplande och sammankopplade hypoteserna på ett dramatiskt sätt.

Observationerna beskrivs då genom att hänvisa till hypoteserna.

Paradigm
Paradigm kan beskrivas som en trosuppfattning som delas av många.

Förändringar i trosuppfattningar - paradigmskiften - kan ibland ses i unga vetenskaper när ännu inte sammanvävda systematiska observationer och strukturerande hypoteser ger en tillförlitlig och stödjande struktur.

Tillit till vetenskaplig metodik kan sägas utgöra ett paradigm. Om så är fallet har detta inte ändrats sedan 1700-talet.

104

Chalmers beskrivning av den Kopernikianska revolutionen visar att både induktivistens och falsifikationistens beskrivningar av vetenskap är lappverk.

Historiska studier avslöjar att utveckling och framsteg av omfattande vetenskaper visar en struktur som inte fångas av induktivistens och falsifikationistens beskrivningar

Som påpekats tidigare kan man inte jämföra induktion och falsifiering. Se kommentarer till s.83 och 93.

Den vetenskapliga (kopernikanska) ”revolutionen” demonstrerade hur bra vetenskaplig metodik fungerar. Se kommentarer till s.92 och 93. Men Poppers teser (”beskrivningar”) kan inte förklara den vetenskapliga ”revolutionen”.

Historiska studier och alla tekniska ting runt oss idag visar hur bra vetenskaplig metodik, inklusive induktion, fungerar. Också Kuhn insåg detta:

Den överväldigande majoriteten av vetenskapliga framsteg är av kumulativ normal typ
            Thomas Kuhn - The Road Since Structure (2000) s.14.

104

Historiska argument är inte den enda anledningen till varför man ska fokusera på teoretiska stommar.

Historien visar tveklöst att observationer är grunden för all vår erfarenhet om omvärlden, inklusive de teoretiska hypoteserna.

Se kommentar till s.12, 13, 69 och 93 och till kapiteltiteln på s.104.

106

Exemplet Galileo visar att det är teorier som är det viktiga inom vetenskap.

I motsats till allmänna myter var experiment inte på något sätt nyckeln till Galileos uppfinningar inom mekanik.

Påståendet om Galileo är felaktigt. Se kommentarer till s. 99.

Chalmers anger ingen källa till sitt påstående om att den allmänna och dokumenterade uppfattningen om att Galileo var en stor experimentalist skulle vara felaktig.

107

Thomas Kuhn introduceras

Induktivistens och falsifikationistens beskrivningar av vetenskap utmanades kraftigt av Kuhn i boken Structure of Scientific Revolutions.

Som påpekats tidigare kan man inte jämföra induktion och falsifiering. Se kommentar till s.83, 84, 93 och 104.

De få radikala förändringar i paradigm som kan sägas ha inträffat har, liksom all erfarenhet om vår upplevda omvärld, baserats på observationer som generaliserats med hjälp av induktion och på strukturering av sådana observationer med hjälp av verifierade hypoteser.

Observation, verifiering och induktion utmanas inte på något sätt av Kuhns beskrivning: ett nytt paradigm baseras i grunden på induktion.

107

Kuhn började tro att den traditionella beskrivningen av vetenskap, vare sig den är induktivistisk eller falsifikationistisk, inte var jämförbar med historiska belägg.

Nyckeltemat är det revolutionära sätt som vetenskap utvecklas på.

Som ses av citatet i kommentaren till s.104 började alltså Kuhn tveka, för att sedan börja tro igen på den traditionella beskrivningen av vetenskap, som omfattar till exempel metoderna observation, induktion och verifiering.

Chalmers upprepar här också sitt felaktiga mantra, se kommentaren ovan.

108

Kuhns bild av hur vetenskap utvecklas:

Pre-vetenskap – normal vetenskap – kris – revolution – ny normal vetenskap – ny kris…

 

Större förändringar i uppfattningar om vår värld har främst setts när dogmatiska uppfattningar ersatts av vetenskaplig metodik, alltså i gränsen mellan förvetenskap och normal vetenskap enligt schemat till vänster. Se också kommentar till s.104.

I mer mogna vetenskaper har observationer som är sammanvävda med hjälp av verifierade hypoteser givit ett empiriskt underlag från olika typer av observationer. Nya metoder eller instrument har då modifierat, men inte revolutionerat trosföreställningar inom ett område.
108 En mogen vetenskap styrs av att ett enda paradigm som reglerar hur korrekt arbete ska utföras.

Det finns många trosföreställningar vid de yttersta gränserna till varje vetenskapsgren.

Om vetenskap skulle styras av ett enda paradigm, skulle detta vara tilliten till den vetenskapliga metoden, och den har inte ändrats sedan den fick sitt genomslag under 1700-talet.

109

Egenskaperna hos termen paradigm emotsäger att det kan ges en exakt definition.

En skribent som vill undvika kritik avhåller sig från att definiera sina begrepp. Utan definition har man ingenting sagt. När Kuhn skriver en bok om paradigm och paradigmskiften inom vetenskap bör han ge åtminstone ett tydligt exempel på paradigm, och sedan påvisa grunden för de omständigheter som ledde till att paradigmet byttes ut.

126-127

Chalmers argumenterar för att det finns objektiv kunskap.

Denna argumentation tyder på att Chalmers diskussioner om kunskap i relation till vetenskap i inledningen och i de första fyra kapitlen inte var medvetet felaktiga.

 
     

This page in English

 

   
ver. 1.2