vetenskapsteori.se

AF Chalmers - What is this thing called Science?

Kapitel 6 - Sofistikerad falsifikationism

 
 

 

Återvänd till "Chalmers: Innehåll"

 

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

 

sida

Chalmers

Kommentarer

74

Kapitel 6 - Sofistikerad falsifikationism

När popperianen blir varse problem i sina teser om falsifiering tillförs kryddor för att dölja dem och dessa ad hoc tillägg kallas ”sofistikerade”. Kortfattat kan ”sofistikering” sägas innebära ett avståndstagande till Poppers teser och ett närmande till den vetenskapliga metoden. Se kommentarer till s.79, 83, 102 och 103.

74

En vetenskaplig hypotes måste vara falsifierbar, ju mer falsifierbar desto bättre.

”Mer falsifierbar” definierades i kommentar till s. 65.

74

Men hypotesen ska ändå inte vara falsifierad.

Detta är en kraftig modifiering av Poppers teser. Popper tycks inte ha påstått detta, och kunde inte påstå det av logiska skäl (se nedan).

Chalmers hävdar att en falsifierad hypotes fortfarande är vetenskaplig på s.62 och att den inte är vetenskaplig på s.102 och 120.

Att en hypotes baserat på logiska argument ska anses vetenskaplig en viss dag, och att den inte längre ska anses vara vetenskaplig dagen efter, när den verifierats vara felaktig, är ett mycket märkligt resonemang:

Popper hävdade ”deduktivt test” av hypoteser baserat på ”logiska resonemang” som syftade till av erhålla ”absolut säker kunskap” genom att eliminera sannolikhetsargument baserade på verifiering och induktion. Därför framhöll han falsifiering.

När hypotestestning med hjälp av endast falsifiering sammanfattades som oanvändbart, föll basen för Poppers teser ihop. Endast falsifiering kan inte användas som ett ”deduktivt test” verktyg för att avgöra om en hypotes är vetenskaplig eller inte.

Det är inte jämförbart med någon typ av logiskt korrekt argumentation att från denna diskussion påstå att:

- Eftersom verifiering inte leder till ”absolut säker kunskap” ska falsifiering vara grunden vid ”deduktivt test” av en hypotes, och falsifierbarhet ska avgöra dess vetenskapliga status.

- Om verifiering senare visar att hypotesen inte var i enlighet med vår upplevda verklighet ska den ”logiskt härledda” statusen ändras till ovetenskaplig.

Varje logiskt tänkande människa måste medge att antingen:

- ”deduktivt test” av hypoteser med falsifierbarhet ger inte en ”logiskt härledd” status för hypotesen,

eller

- att den ”logiskt härledda” statusen som erhölls vid detta ”deduktiva test” inte ska ändras på grund av argument som inte härletts med deduktion.

74

En hypotes ska vara mer falsifierbar än den som den ersätter.

Se definitionen av ”mer falsifierbar” I kommentar till s.65.

En kombination av flera falsifierbara hypoteser blir alltså ”mer vetenskaplig” än de ingående hypoteserna var för sig.

74

Det är svårt att bestämma hur falsifierbar en teori är.

Nu har Chalmers lämnat deduktion och börjar betänka vår upplevda verklighet.

En sammansatt hypotes som kombinerats av AND satser blir falsifierbar om åtminstone en av ursprungshypoteserna kan falsifieras. Om de kombinerats med OR satser blir de falsifierade om alla ursprungshypoteser kan falsifieras, osv. Detta kan analyseras med elementär logik. Vid deduktiva test finns inga nivåer, en hypotes är falsifierbar eller icke falsifierbar.

79

Fokusering på falsifieringar missuppfattar den mer sofistikerade falsifikationistens uppfattning.

Att totalt underminera basen för Poppers diskussion kallas ”sofistikerat”. Se kommentar till s.74.

Den sofistikerade falsifikationisten medger verifieringar.

79

Det är felaktigt att betrakta falsifiering av djärva falsifierbara gissningar som de tydliga vetenskapliga framstegen.

Falsifiering av en slumpmässig hypotes, oavsett hur ”djärv” den är, borde inte innebära något viktigt. Ansåg Popper verkligen det?

83

Jämförelse av induktivistens och den sofistikerade falsifikationistens syn på verifiering

Chalmers försöker få läsaren till att tro att erfarenhetsbaserad beskrivning av vår omvärld (som han kallar induktivism) och falsifiering skulle vara lika viktiga begrepp. De är inte ens jämförbara begrepp och de är inte lika viktiga för våra liv:

Induktion är den enda metod vi har som kan ge oss det vi kallar erfarenhet om vår upplevda verklighet.

De jämförbara begreppen verifiering och falsifiering utförs i relation till en tidigare skapad hypotes:

Verifiering av en hypotes innebär att en observation eller kombination av observationer överensstämmer med det som hypotesen uttalar, eller med dess konsekvenser. Verifiering kan få oss att öka tilltron till en hypotes.

Falsifiering av en hypotes innebär att en observation eller kombination av observationer motsäger det som hypotesen uttalar, eller som motsäger hypotesens konsekvenser. Falsifiering är alltså en verifiering, nämligen verifiering av en negation till hypotesen eller till dess konsekvenser, som kan få oss att minska tilltron till en hypotes.

Induktion ger ökad tilltro till både verifiering och falsifiering. En enstaka observation saknar ofta värde (se kommentar till s.60-61), men flera observationer som bekräftar varandra (induktion), kan ge ändrad tillit till en hypotes.

Användning av något av dessa tre begrepp kan inte, i likhet med varje annan metod, ge oss "absolut säker kunskap".

83

Den sofistikerade falsifikationisten anser att bekräftelse har en viktig roll inom vetenskap.

Bekräftelse är detsamma som verifiering, och ett förnekande av möjligheten till verifiering är själva grundstenen till Poppers teser.

Som kommenterats till s.74 benämns avståndstagande till Poppers teser och ett närmande till normal vetenskaplig metodik som "sofistikerat".

83 Detta ogiltigförklarar ändå inte helt etiketten ”falsifikationism”. Tvärtom gör den faktiskt det. Till och med ”helt”. Den grundläggande tesen i falsifikationism medges vara felaktig.

83

Falsifikationisten hävdar att teorier kan falsifieras samtidigt som de förnekar att teorier någonsin kan fasställas som sanna eller sannolikt sanna.

Det är förhoppningsvis kristallklart för alla som kämpat så här långt med kommentarerna att:

- En hypotes kan bli falsifierad och förkastad.

- Ingen hypotes kan någonsin fastställas som ”sann” på grund av problemen inom epistemologi.

- Enormt många hypoteser kan fastställas som ”sannolikt sanna” på grund av observationer och induktion.

- När någon påstår att ingenting kan fastställas som ”sannolikt sant” borde han innefatta sitt eget påstående i detta, och konstatera att påståendet totalt saknar trovärdighet.
83 Syftet med vetenskap är att falsifiera teorier och att ersätta dem med bättre teorier som visar större möjlighet att motstå test. Syftet med några filosofers aktiviteter tycks vara att sprida teser om att falsifiering skulle vara den viktigaste metoden inom vetenskap.

83

Den extrema induktivistens åsikt är att verifierande observationer av en teori är signifikanta endast genom den logiska relationen mellan de bekräftade observationerna och teorin.

Chalmers demonstrerar åter sin förvånansvärt begränsade syn på vetenskapliga undersökningar. Se också kommentarer till s.11, 54 och 57.

Han tror att hypoteser skapas innan någon observation gjorts (se s.12, 13, 69 och 70). Därför hävdar han att endast en observation som bekräftas av en hypotes betraktas som en signifikant verifiering av hypotesen.

Också här har han fel eftersom:

Observation kommer före en hypotes. Utan observation kan hypotesen inte ens uttalas. När hypotesen skapas kan den inspirera till fortsatta observationer, vilket kallas att hypoteser kan vara teoriberoende.

Dessa fortsatta hypoteser kan användas för att skapa nya hypoteser. På detta sätt kan en ”teoriberoende” observation verifiera en annan hypotes än den som observationen inspirerades av.

84

Fördelar med falsifikationism över induktivism

Falsifiering och induktion är inte jämförbara metoder. Se kommentar till s.83.

Detta stycke formligen stinker av sofisteri.
84-85 Induktivistens uppfattning är att vetenskaplig kunskap härleds induktivt från givna fakta.

Denna definition förbättrades i kommentar till s.49.

Induktivistens uppfattning är att all erfarenhet om vår upplevda omvärld ytterst härleds induktivt från observationer.

Vetenskapliga resultat är en del av all erfarenhet.

85

Vissa fakta, och speciellt experimentella resultat, är på ett viktigt sätt teoriberoende och felbara.

På grund av termen ”vissa” saknar detta påstående innehåll.
Observationer kan vara teoriberoende. Se kommentarer till s.2, 13 och 60.
En hypotes (generalisering från enskildheter) har en inbyggd otillförlitlighet. Jämfört med en hypotes kan en observation anses vara mer tillförlitlig.

Påståendet ”Solen gick upp i morse” är mer tillförlitlig än påståendet ”Solen kommer alltid att gå upp”.

85

Detta underminerar de induktivister som kräver att vetenskap ska ha en ickeproblematisk och given faktabas.

Löjeväckande retorik. Existerar det verkligen en enda av ”de induktivister” som ”kräver” att vetenskap ska ha en ”ickeproblematisk och given” faktabas?

85 För falsifikationisten är vetenskapliga teoriers testgrund sådana faktapåståenden som överlevt svåra prov.

Här tycks Chalmers ha kört fast:

Det är inte ”faktapåståenden” (observationspåståenden) som enligt falsifikationism ska överleva ”svåra prov”, det är de falsifierbara hypoteserna.
85 Detta får som konsekvens att vetenskapens faktagrund är felbar. Chalmers hävdar att observationer kan vara felaktiga, ett påstående så vagt att det inte går att säga emot. Se ovan.

85

Att faktagrunden är felbar är ett mindre problem för falsifikationisten än för induktivisten.

Om ”endast verifiering” och ”endast falsifiering” skulle kunna skapa samma antal sannolika hypoteser (en situation som är omöjlig på grund av brister i falsifiering som metod), skulle felaktigheter i observationer vara lika viktiga för båda typerna av hypotestestning.

85

Induktivisten har problem att specificera kriteria för en bra induktiv härledning och svårigheter att definiera när fakta ger signifikant stöd för teorier.

Induktion har problem och, vilket borde vara intressantare i detta sammanhang, verifiering har problem.

85

Men falsifikationisten klarar detta bättre: Fakta ger signifikant stöd för teorier när de utgör svåra test av teorin.

Men falsifiering klarar detta mycket bättre!

Observationer ska utgöra ”svåra”test” (obs. ironi).

85

Därför ger upprepade experiment ingen signifikant ökning av stödet för en teori, vilket är svårt för den extrema induktivisten att förstå.

En person som hävdar att han förnekar induktion kommer självfallet att hävda att induktion inte är intressant.

En person som förstår att induktion ar basen för all vår erfarenhet från vår upplevda verklighet kommer självfallet hävda att induktion är intressant.

86

En teori som överlever ett falsifieringsförsök anses inte sann eller sannolikt sann.
Den kan som bäst anses vara en förbättring relativt sin föregångare.

Detta är vetenskaplig utveckling.

IIngen hypotes kan hävdas vara ”sann” men många hypoteser kan hävdas vara sannolika (utgöra sannolikhetsargument), på grund av att verifierats av upprepade observationer..

En förbättrad hypotes är enligt s.74 en hypotes som är ”mer falsifierbar”. ”Mer falsifierbar” definierades, i kommentar till s.65, som en kombination av falsifierbara hypoteser. Alltså hävdar Chalmers här att kombinationer av falsifierbara hypoteser utgör vetenskaplig utveckling.
 
     

This page in English

 

   
ver. 1.2