vetenskapsteori.se

AF Chalmers - What is this thing called Science?

Kapitel 5 - Introduktion av falsifikationism

 
 

 

Återvänd till "Chalmers: Innehåll"

 

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

 

sida

Chalmers

Kommentarer

59

Kapitel 5 - Introduktion av falsifikationism

Nu slutar Chalmers att fokusera på metoders problem och försöker i stället framhäva fördelar i det han diskuterar.

Hoppa till s.103
Eftersom argumenten i relation till ”kunskap” inte är nya, och i relation till vetenskap är logiskt felaktiga och irrelevanta, dvs. saknar kontakt med vår upplevda verklighet (se t.ex. kommentar till s.141-142) kan läsaren hoppa över innehållet fram till s.103:

Chalmers instämmer där med citat av Popper om att enbart falsifiering inte är ett verktyg för hypotestestning. Detta visades redan när Robert Grosseteste (c:a 1168–1253) försökte med falsifiering [enligt John Losee – A Historical Introduction to the Philosophy of Science 4Ed. (2001) s.33].

Falsifiering kan alltså enligt Chalmers inte medföra en definition av termen vetenskap, även om man likt Chalmers skulle acceptera Poppers logiskt felaktiga resonemang.

Deduktivt test
Poppers mål var att diskutera teoretisk hypotestestning, alltså test som endast utnyttjar deduktion och därigenom skulle kunna ge ”absolut säker kunskap” vilket kommenteras vid s.103.

Falsifiering av hypotes
Definition enligt vetenskapsteori.se:
Att falsifiera en hypotes är detsamma som att verifiera negationen av hypotesen.

Definitionen visar att om verifiering underkänns (vilket hävdas av Popper) så underkänns samtidigt falsifiering.

Verifiering av en hypotes innebär att tilltron till hypotesen ökar. Falsifiering av en hypotes innebär att tilltron till hypotesen minskar.

Varken verifiering eller falsifiering kan ge oss ”absolut sann kunskap” om vår omvärld, ett begrepp som inte kan visas ha ett innehåll inom epistemologi.

”Logiskt möjlig observation”
Popperianer använder uttrycket ”falsifierbar” hypotes, vilket innebär att det var möjligt att upptäcka en ”logiskt möjlig observation” som kan falsifiera hypotesen (se s.62). ”Logiskt möjlig observation” ger upphov till förståelseproblem eftersom logik inte har med vår upplevda verklighet att göra: Alla typer av observationer är därför logiskt möjliga.

Exempelvis skulle hypotesen om gravitation vara falsifierbar genom att man kan släppa en sten och se att den inte faller, se s.62. Det är också logiskt möjligt att en gud plötsligt skulle kliva upp från sin gudomliga hundkoja och med långa och korta skall ge ett morsekodat meddelande om att Poppers teser inte fungerar i vår upplevda verklighet.

59

Konflikten mellan Carnaps följare och Popper blev en tilldragelse inom vetenskapsfilosofi fram till 1960.

Den engelska upplagan av Poppers bok utgavs år 1959. ”Konflikten” innebar förmodligen att ingen etablerad filosof inom vetenskapsteori fann Poppers teser relevanta.

59

Popper blev ”misstänksam” över vetenskaplighet inom Marxs och Freuds teorier men accepterade en av Einsteins teorier baserat på en verifiering.

Popper argumenterade för att ett antal sociala ämnesområden skulle vara icke-vetenskapliga. Märkligt nog är det just sådana ämnesområden som omfamnar Poppers teser med hull och hår.

Notera att Popper uppskattade verifieringen av Einsteins hypotes.

60

Falsifikationister godtar att observation guidas av, och förutsätter teori.

Observation är ofta, men inte alltid teoriberoende. Se kommentar till s.12 och 13.

Popper argumenterade för att hypoteser skulle skapas oberoende av observationer.

60

Falsifikationister lämnar också alla krav på att teorier kan fastställas som sanna, eller sannolikt sanna, på grund av observations belägg.

Ingen hävdar att hypoteser eller teorier är ”sanna”, varken på grund av observations belägg eller på grund av något annat.

Alla tror på att hypoteser kan vara ”sannolikt sanna”, se http://www.vetenskapsteori.se/m2sant.htm för en diskussion om sannolikhetsargument.

Att falsifikationisten ”lämnar krav” på hypoteser beror sannolikt på att ingen falsifikationist någonsin lyckats skapa en hypotes som haft någon koppling till vår upplevda verklighet, se nedan.

60

Teorier ses som gissningar som skapas fritt i försök att komma över problem som setts i tidigare teorier.

Teorier är strukturerade observationer.

Chalmers har nu glömt bort argumentet som han felaktigt hävdade var ett problem för induktion på s.52:

Om hypoteser ska skapas fritt, oberoende av observationer, är ett oändligt antal sådana hypoteser möjliga. Endast ett ändligt antal av dessa hypoteser är meningsfulla. Sannolikheten för att en meningsfull hypotes ska skapas, utan att hänvisa till observationer, blir då ett ändligt tal dividerat med ett oändligt tal.

Sannolikheten för att en meningsfull hypotes skulle skapas vid tillämpning av Poppers teser blir således lika med noll.

60

Teorier som gissats måste testas strikt och hänsynslöst genom observation och experiment.

Chalmers nämner här inte termen verifiering eftersom Popper förnekade induktion och verifiering.

60 Teorier som inte passar med observationer och experimentella resultat elimineras och ersätts av andra gissningar. Som sagts ovan har Popper ett oändligt antal hypoteser som ska testas. Eftersom varje hypotes ska vara helt slumpmässigt gissad hamnar observationerna inom vitt skilda områden.

60

Även om man aldrig kan säga att en teori är sann kan det förhoppningsvis sägas att det är den bästa som är tillgänglig.

Varje teori som accepterats inom vetenskap är den bästa tillgängliga eftersom den annars skulle ersättas av en annan teori. Ett snarlikt argument har använts till stöd för induktion:

Resonemang baserade på experiment och observationer och slutsatser dragna från dessa med hjälp av induktion medger inte demonstrativt gällande generella slutsatser. Det är ändå det bästa sättet att påstå något som naturen medger.

                                            Isaac Newton - Opticks 4Ed (1730) s.380

60

Det finns inga problem med induktion, eftersom vetenskap inte inbegriper induktion.

Popper försökte hävda att induktion inte var viktig eftersom den inte kan användas om man vill bevisa något med enbart logik. Han missade att ingenting i vår upplevda verklighet kan bevisas med endast logik.

Poppers logiska fel var att han utan induktion inte kan vinna någon som helst erfarenhet om världen, vare sig för att verifiera en hypotes eller för att falsifiera (=verifiera negationen av) den.

60-61

Några teorier kan enligt falsifikationism visas vara felaktiga genom att hänvisa till observation och experiment.

Universella lagar kan visas vara fel med hjälp av singulära observationer, vilket Chalmers demonstrerar med exemplet att ”alla korpar är svarta” falsifieras av en enda observation av en vit korp.

Att visa att en hypotes är felaktig innebär verifiering av en negation till hypotesen. Popper hävdade att verifieringar inte existerar.

Varje observation, inklusive singulära sådana, innebär en verifiering av något. Ett påstående om observation av en vit korp är detsamma som en verifiering av närvaro av vit korp.

Endast en verifiering är sällan tillräcklig: Såg observatören fel? Ljuger observatören? Därför krävs induktion (flera likalydande observationer som ger slutsatsen att observationerna är representativa) även vid triviala exempel som detta.

61

Falsifierbarhet som ett kriterium för teorier

 

61

En falsifikationist ser vetenskap som en uppsättning av tillfälliga gissningar med syfte att beskriva något i världen på ett korrekt sätt.

En popperian har inte syftet att beskriva något i världen på ett korrekt sätt.

En beskrivning av ett objekt i världen innebär, till att börja med, en verifiering av att objektet verkligen existerar i vår upplevda verklighet. Först därefter kan objektets egenskaper beskrivas, vilket förutsätter observation och ofta induktion, exempelvis som en metod för att minska risken för feltolkningar.

Både verifiering och induktion förnekas av popperianen.

62

För att vara vetenskaplig måste en gissning vara falsifierbar.

Inom vetenskap ska ett påstående verifieras för att anses intressant. Detta minskar andelen lösa påståenden och fantasier i vetenskapliga rapporter.

Popper hävdade att en hypotes i stället skulle vara falsifierbar för att räknas som vetenskaplig. Ett av hans logikfel är att antalet falsifierbara påståenden är oändligt, och inbegriper alla verifierbart felaktiga påståenden.

Ett problem med nyttan av falsifierbarhet som definition av vetenskap kan ses av att den falsifierbara hypotesen ”Harry Potter kunde trolla med sin trollstav” enligt Popper är vetenskaplig. Se även kommentar till s.62 nedan.

62

Det är viktigt att bli klar över hur falsifikationisten använder termen ”falsifierbar”.

En strikt definition av termen ”falsifierbar” skulle här vara klargörande (se kommentar till detta kapitels titel, s.59), men avslöjar obarmhärtigt brister i Poppers teser.

Det är egentligen ointressant hur popperianen använder termen falsifierbar eftersom Poppers dogmer, på grund av den felaktiga logiken i slutledningarna, skapar resultat som inte leder någon vart.

Något som påminner om en definition ges av Chalmers på s.102, där falsifierbar sägs vara detsamma som ”testbar”, d.v.s. verifierbar och falsifierbar.

62

”En släppt sten faller nedåt” är falsifierbar eftersom det är logiskt möjligt att den skulle falla uppåt, även om ingen någonsin sett detta.

Allting i vår upplevda verklighet blir, utan referenser till observationer, logiskt möjligt. Allting är således falsifierbart enligt Chalmers.

En möjligtvis mer korrekt behandling av detta påstående utgår ifrån en definition av termen ”falsifiering” (se kommentar till detta kapitels titel, s.59):

”Falsifiering av en sats är detsamma som verifiering av satsens negation”.

Falsifiering i formen "Om en hypotes har en viss konsekvens, och denna konsekvens visas vara felaktig, så måste hypotesen vara felaktig" kallas modus tollens. Denna sorts logiska resonemang är känt sedan antiken och även diskuterad under medeltiden av t.ex. Robert Grosseteste (~1168–1253).

Notera att ”visa att en konsekvens är felaktig” innebär att verifiera en negation till denna konsekvens.

Den fruktbara negationen till satsen ”En släppt sten faller nedåt” är ”En släppt sten faller inte nedåt”. Denna sats är inte verifierbar med hjälp av observationer och är alltså, enligt Poppers teser, ovetenskaplig.

62

En hypotes är falsifierbar om det existerar ett logiskt möjligt observationspåstående som är oförenligt med den, det vill säga som, om det fastställs som sant, skulle falsifiera hypotesen

En ”underbar” mening på grund av att:

Varje observationspåstående om vår upplevda verklighet är logiskt möjligt. Se kommentar till detta kapitels titel, s.59.

Å andra sidan kan ingenting i vår upplevda verklighet fastställas som "sant", vilket är välkänt inom epistemologi. Se kommentar till s.xx..

Se i stället definitionen av ”falsifiera” i kommentar till detta kapitels titel, s.59.

65

Grad av falsifierbarhet, klarhet och precision

En rimlig definition av termen ”mer falsifierbar” är att en ”mer falsifierbar hypotes” är en kombination av minst två falsifierbara hypoteser.

67-68

Chalmers hävdar att den logiska situationen gör att härledning av universella lagar från observationspåståenden är omöjlig men att deduktion av deras felaktighet är möjlig (s.67).

Därför blir falsifieringar de viktiga hållpunkterna, de märkbara prestationerna och de största tillväxtpunkterna inom vetenskap.

Naturens hemligheter kan endast avslöjas med hjälp av skarpsinniga och genomskådande teorier.

Ju mer precist en teori uttrycker något, desto mer falsifierbar är den.

Se kommentar till s.61 för det första påståendet. Chalmers har själv hävdat att det andra påståendet är felaktigt på s.79. Se kommentar till s 74 för det tredje påståendet.

69

Falsifiering och framsteg

Utan observation, verifiering och induktion kan vi inte nå någon erfarenhet eller något framsteg. Detta är troligtvis anledningen till att Chalmers här försöker argumentera för att framsteg kan nås med hjälp av falsifiering.

Framsteg, och inte ens hypotestestning (se kommentar till detta kapitels titel, s.59), kan inte nås med hjälp av enbart falsifiering.

69

Vetenskap börjar med problem i anknytning till förklaring av något i världen.

Chalmers använder ordet ”problem”, som sällan används inom vetenskap. När du lagar en TV löser du ett problem. Men om du undersöker olika fågelarter finns det inget ”problem” bara en massa möjligheter.

Om det existerar ett problem i en förklaring av något är denna identifiering av problemet inte ”vetenskapens början”.

"Början" var när någon observerade detta "något" och skapade hypoteser om dess egenskaper. Förklaringen gjordes innan "problemet" med den.

Ibland grundas ett vetenskapligt arbete på en frågeställning i en tidigare beskrivning. Ibland uppstår under vetenskapligt arbete en frågeställning som inte tidigare beskrivits, och detta behöver då inte ha någon relation till någon tidigare hypotes.
69 Falsifierbara hypoteser föreslås av forskare som lösning på problemet. Dessa gissade hypoteser ska sedan kritiseras och testas.

Chalmers utelämnar avsiktligt vissa detaljer:

Metoden innebär egentligen att oändligt många falsifierbara hypoteser, utan användning av erfarenhet (eftersom erfarenhet baseras på induktion), ska föreslås som lösning på problemet.

Det innebär ingen fördel att dessa oändligt många hypoteser ska föreslås av forskare eftersom ett barn, en apa eller en slumpmässig ordgenerator skulle kunna fungera lika bra.

69

Chalmers ger sin egen version av fyra exempel på vad han kallar problem som forskare tidigare har undrat över.

Problemen väcktes av observationer.

Problem 1: Hur kan fladdermöss flyga så bra på natten?

Problem 2: Varför ändras höjden i en barometer på ett berg?

Osv.

Betyder inte detta att vetenskap börjar med observationer? Svaret är ett fast ”Nej”.

Chalmers historiska exempel tycks som vanligt vara påhittade i försök att bekräfta hans hypoteser.

”Problem 1” är ställt efter det att man observerat a: att det existerar fladdermöss och b: att de kan flyga bra på natten. Vetenskapen började med dessa observationer. Därefter började man fråga varför.

Man kan inte fråga ”varför” innan man vet ”att”.

”Problem 2” besvarades långt efter det att barometern och dess funktion observerats och utan att frågan ställts. Blaise Pascal ville transportera en barometer upp på berget för att bevisa att luft vägde något. Vetenskapen började även här med observationer.

Kort om barometerns historia: http://www.strange-loops.com/scibarometer.html.

Betyder inte detta att vetenskap börjar med observationer? Ett bättre svar än vad Chalmers ger är ”Jovisst, men det är väl självklart?”.
70 Påståendet att vetenskap börjar med problem är i perfekt samstämmighet med att teorier kommer före observation.

Aha! Detta var bakgrunden till ovanstående argument. Se kommentarer om s.12 och 13 till påståenden om att teori kommer före observation.

För kommentarer om fåtöljfilosofi, se s.12 och 54.
 
     

This page in English

 

   
ver. 1.31