vetenskapsteori.se

AF Chalmers - What is this thing called Science?

Kapitel 4 - Härleda teorier från fakta: Induktion

 
 

 

Återvänd till "Chalmers: Innehåll"

 

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

 

sida

Chalmers

Kommentarer

41

Kapitel 4 - Härleda teorier från fakta: Induktion

Induktion innebär en förväntan, baserad på att flera liknande händelser har givit liknade resultat, om att en ytterligare liknande händelse kommer att ge samma resultat som de tidigare.

En mycket stor del av vår erfarenhet baseras på induktion, och induktion ger oss möjligheter att planera våra liv.

Det är sedan antiken välkänt att resultat från induktion inte kan fastställas med absolut säkerhet (logiskt hållbart), och det är anledningen till att argument baserade på induktion kallas sannolikhetsargument (där sannolikheten kan variera från mycket låg till mycket hög).

41

Även i detta kapitel utgår Chalmers ifrån att lämpliga ”fakta” kan fastställas i vetenskap.

Termen ”fakta” som är relaterad till ”kunskap” är odefinierad inom seriös filosofi, och används inte inom vetenskap. Se kommentar till s.xx. Se även kommentar till s. 27.

41-42

Logik behandlar deduktion av påståenden från andra, givna, påståenden.

Förklaringen av deduktion är korrekt och en viktig term är ordet ”givna”.

Ett påstående om vår omvärld som är ”givet” härstammar från observation och induktion.

42

Om premisserna i ett giltigt logiskt argument är sanna blir slutledningen sann.

Om påståendet formulerats korrekt skulle det vara ett riktigt påstående, se även kommentaren nedan.

Tyvärr existerar inga logiskt hållbara (”sanna”) premisser överhuvudtaget när det gäller vår upplevda omvärld.

Om dessutom induktion som källa till vår erfarenhet förnekas, förnekas också att sannolika (baserade på observationer av vår omvärld) premisser existerar.
43

Logisk deduktion kan ensam inte fastställa sanningen i ett faktapåstående.

Om påståendet formulerats korrekt skulle det vara ett riktigt påstående, se även kommentaren ovan.

Men påståendet är förledande. Chalmers uttalar att logik inte ”ensamt” kan fastställa logiskt hållbara (”sanna”) argument om vår omvärld. Han utelämnar att det inom filosofi är väl känt att inget resonemang överhuvudtaget kan fastställa logiskt hållbara argument om vår omvärld.
43 Om vi kan vara säkra på att våra premisser är sanna kan vi vara säkra på att allt som vi logiskt härleder från dem också kommer att vara sanna.

Ett billigt knep för att lura nya studenter: Termen ”OM”.

Det är välkänt att inga premisser från vår upplevda verklighet kan visas vara logisk hållbara (”sanna”).

43

Kan vetenskapliga lagar härledas från fakta

”Fakta” finns inte. Se kommentar till s.xx.

43

Vetenskaplig kunskap kan inte härledas från fakta om vi med ”härleda” menar ”logiskt deducera”.

Jag är verkligen urless på att tjata om släppiga termer!

Inga logisk hållbara argument kan överhuvudtaget härledas logiskt från observationer.

Vi lever i en värld som vi försöker förstå med hjälp av sannolikhets-argument. Vår enda källa till erfarenhet om vår omvärlds egenskaper är induktion.

45

Det som utmärker induktiva argument och skiljer dem från deduktiva, är att när de fortsätter från påståenden om några händelser till påståenden om alla händelser av en viss typ, går de bortom innehållet i premisserna.

En klassisk skeptisk beskrivning av induktion.

Förmodligen går vi i varje vaket ögonblick bortom premisserna, exempelvis varje gång vi låter våra erfarenheter styra våra val.

45

Vad definierar ett bra induktivt argument?

Vad definierar termen "bra"?

47

Chalmers definition av induktion:

Om ett stort antal A observerats under varierande omständigheter, och om alla A utan undantag visat egenskapen B så har alla A egenskapen B.

Se även kommentarer til s.41 och 45.

47

Det finns allvarliga problem med denna definition: Termen ”stort antal” är vag.

Här är Chalmers för andra gången i boken intresserad av korrekta definitioner. Se också kommentar till s. xx.

47-48

Antag att jag reproducerade ett experiment som rapporterats i en vetenskaplig tidskrift och sände detta till publicering. Mitt manuskript skulle refuseras eftersom experimentet redan var utfört.

Chalmers hävdar felaktigt att ingen är intresserad av en verifierande publikation. Innan publikation som innehåller förvånande observationer godkänns är det vanligtvis så att det till och med krävs reproducerande experiment av utomstående. Om däremot Chalmers vill publicera en observation av något som redan är tydligt dokumenterat, och därmed välkänt, kan han råka ut för de problem som han nämner.

49

Ytterligare problem med induktivism

 

49

Uppfattningen att vetenskaplig kunskap kan härledas med hjälp av induktiva slutledningar kallas enligt Chalmers för induktivism och de som hävdar denna syn kallas induktivister.

Chalmers definition av induktivism ges på s. 84-85:
Uppfattningen att vetenskaplig kunskap härleds induktivt från givna fakta.

Om termen induktivism över huvud taget ska användas är detta en bättre definition:
Uppfattningen att all erfarenhet om vår upplevda omvärld ytterst härleds induktivt från observationer.

Vetenskapliga resultat är en del av all erfarenhet.
49

Ett allvarligt problem med induktivism är att det inte är tydligt vad induktion är.

Se s.41, 45 och 47.

49

Och det finns fler problem:

Vetenskaplig kunskap om den icke observerbara världen, som exempelvis elektronen, kan aldrig fastställas induktivt resonerande.

Chalmers argument kan tolkas på två sätt:

Han har rätt: Ingen ”kunskap” om något i vår upplevda omvärld kan någonsin fastställas med någon form av resonemang.

Han har totalt fel om han skulle undvikit termen ”kunskap”: Genom induktion skapades hypoteser om förekomst av elektroner från indirekta observationer av dem.

Chalmers vill hävda att ett nytt begrepp, i detta fall elektronen, skapades baserat på en enda observation som endast utfördes en gång.

50

Därför måste induktivisten överge mycket nutida vetenskap på grund av att den går bortom vad som kan fastställas med induktiv generalisering av det observerbara.

Nä (se kommentar ovan).

50

Om vetenskapliga lagar (som uttrycks exakt) skulle vara induktiva generaliseringar från observerbara fakta är det svårt att se hur man kan fly från de inexakta mätningarna som utgör grunden för de induktiva argumenten.

Chalmers tycks tro att vetenskapliga lagar är något annat än beskrivningar av vad vi kan observera och insinuerar att basen för vetenskapliga lagar inte kan vara vår erfarenhet.

50

David Humes diskussion om induktionsproblemet går ut på att induktion antingen kan rättfärdigas med logik eller med erfarenhet. Logik har vi redan lärt oss inte fungerar. Kvar är erfarenhet.

David Hume analyserade i Undersökning av Mänsklig Förståelse bland annat erfarenhetsmässig koppling mellan sådant vi observerat till sådant som vi inte observerat.

Humes slutsats var att, trots att det inte går att logiskt härleda en sådan koppling, har alla levande varelser, människor och djur, ändå en stark drift eller instinkt att tro på den, och våra liv skulle upphöra om vi inte trodde på en sådan koppling.

51 Försök att rättfärdiga induktion genom att hänvisa till erfarenheten innebär att induktion rättfärdigas av induktion och detta är totalt otillfredsställande.

Att induktion fungerar kan, i likhet med varje annan generalisering om vår omvärld, endast visas med induktion.

Om detta är otillfredsställande eller inte är upp till var och en att bestämma eftersom induktion är den enda metod vi har vid diskussioner om vår upplevda verklighet.

51

Ett försök att undvika induktionsproblemet är att minska kravet på att vetenskaplig kunskap måste vara bevisat sann, att den endast måste vara sannolikt sann i baserat på dess belägg.

Touché!

Chalmers har äntligen lyckats uttrycka något som är filosofiskt korrekt, basalt och välkänt inom vetenskap! Detta är inte ett försök, utan en etablerad bas inom vetenskap. Det är anledningen till att ingen hävdar ”vetenskaplig kunskap” utan använder termen ”vetenskapliga resultat”.

52

Sannolikheten för någon generell lag är noll oberoende av dess observerade belägg. Det kommer alltid att finnas ett oändligt antal generaliseringar som är jämförbara med ett ändligt antal belägg.

Lagen uttalar sig om oändligt antal fall, medan ett ändligt antal observationer är gjorda. Sannolikheten är ändligt / oändligt. Därför blir sannolikheten för att någon av hypoteserna skulle vara sann lika med noll.

I vår teknologiska värld höjs ögonbryn när man läser att sannolikheten för våra generella lagar skulle vara noll.

Chalmers logikfel skapas av att han resonerar från utgångspunkten att hypoteser skapas oberoende av erfarenhet.

Utan erfarenhet är ett oändligt antal hypoteser möjliga som förklaring till en enstaka händelse. Släpps en sten är det, utan någon som helst erfarenhet, lika logiskt att anta att den faller uppåt som nedåt. Detta diskuterades också av Hume i Undersökning som ett stöd för hans slutsats om att enbart logiska resonemang inte fungerar vid tolkning av vår upplevda verklighet. Vi måste lita på vår erfarenhet.

Detta resonemang blir logiskt korrekt om Chalmers i stället skulle vilja kritisera Poppers teser, se kommentar till s.60.

53

Vad som är ett giltigt deduktivt argument kan specificeras med en hög grad av precision men vad som utgör ett bra induktivt argument är inte alls klart.

Detta är riktigt och känt sedan antiken.

Det är lika känt att inga argument överhuvudtaget om vår upplevda verklighet kan skapas med enbart deduktion. Premisserna i sådana logiska satser är alltid skapade från observationer och blir därmed endast sannolika, vilket gör att sådana deduktiva resonemang också blir endast sannolika.

Att inget deduktivt argument är giltigt hade Chalmers kunnat uttala med hög precision.

53

Induktivismens fördelar

 

53

Induktivisten anser att vetenskaplig kunskap härleds från fakta genom induktiva resonemang.

Empirikern anser att vetenskapliga resultat i grunden baseras på observationer som eventuellt generaliseras till hypoteser med hjälp av exempelvis induktiva resonemang. Se även kommentar till s.49.

53

Chalmers ger ett citat ur en artikel av en ekonom (!): AB Wolfe – ”Functional Economics” ur boken RG Tugwell (1924) ”Trend of Economics” som han läst i CG Hempel (1966) ”Philosophy of Natural Science” s. 11).

Chalmers ger ett indirekt induktivist-citat, av en ekonom från 1924, vilket tyder på att det är svårt för en författare av en bok om vetenskap att hitta information om induktion. (obs. ironi).

Chalmers kunde i stället citerat nästan vilken framgångsrik forskare som helst under 1700-talet, när den vetenskapliga metoden ännu inte ansågs självklar. Så här skrev t.ex. Isaac Newton:

Resonemang baserade på experiment och observationer, och slutsatser dragna från dessa med hjälp av induktion, är inte demonstrativt gällande slutsatser. Det är ändå det bästa sättet att resonera som naturen medger och bör ses som starkare när induktionen är mer generell. / Opticks, 4 Ed. (1730) s. 380.

54

Vi har sett att insamling av fakta innan vi har kunskap inte håller vid närmare granskning.

Chalmers driver sin felaktiga fåtöljfilosofiska tes att teori kommer innan observation. David Hume har i boken Undersökning diskuterat hur en människa som plötsligt hämtas till vår jord kan tänkas nå erfarenhet. Se även kommentar till nedre delen av s.12.

Vi vet att observationer kan ge olika resultat beroende på våra erfarenheter.

54

En del av det ekonomen ovan säger vill han därför förkasta. Det som finns kvar har vissa fördelar:

 

54

Chalmers visar ett diagram om induktion och deduktion.

Diagrammet beskriver Aristoteles (342-322 f.Kr.) induktiva-deduktiva metod som fortfarande är aktuell (men inte på grund av att den nedtecknades av Aristoteles) inom vetenskap.

54

Lagar och teorier som innebär vetenskaplig kunskap härleds med induktion från en faktabas som ges av observationer och experiment. När sådan kunskap finns kan den användas för att göra förutsägelser och ge förklaringar.

Det skulle uppskattas om Chalmers använde termer som är filosofiskt korrekta, accepterade och välkända.

Observationer insamlas och generaliseras till en hypotes med hjälp av induktion. Konsekvenser av hypotesen undersöks deduktivt för att testa hypotesen ytterligare och för att föreslå ytterligare observationer och hypoteser.

.

55-56

Chalmers ger exempel på hur en induktivist kan förklara regnbågen:

Generella lagar ges från experiment med hjälp av induktion och i detta fallet har optikens lagar skapats. Tillsammans med en beskrivning av observationsparametrar för ett visst tillfälle kan man förklara hur regnbågen bildas.

Chalmers gör felet att tro att ”optikens lagar” skulle vara något annat än en sammanställning av observationer, där sammanställningen får ökad tyngd eftersom den gjorts som matematiska samband mellan olika observationer som därigenom bekräftar varandra.

57

Chalmers sammanfattar vetenskapliga förklaringar:
1: Lagar och teorier
2: Observationsparametrar

3: Resultat: Förutsägelser och förklaringar

Hoppsan! Nu har Chalmers glömt de inledande observationerna och hävdar att det är lagar och teorier som är inledningen. Se föregående beskrivning enligt Chalmers

58

Även om induktivistens inställning kan tyckas attraktiv, har vi redan sett att den i bästa fall kräver åtskilliga förbehåll och i sämsta fall att den är helt otillräcklig

Chalmers utelämnar än en gång att resonemang som bygger på observationer är vår enda källa till erfarenhet om vår omvärld, inklusive sådan erfarenhet som sammanfattas i vetenskapliga lagar.

 
     

This page in English

 

   
ver. 1.3