vetenskapsteori.se

AF Chalmers - What is this thing called Science?

Kapitel 1 - Vetenskap härledd från fakta

 
 

 

Återvänd till "Chalmers: Innehåll"

 

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

 

sida

Chalmers

Kommentarer

1

Kapitel 1 - Vetenskap som kunskap härledd från experimentella fakta

Titeln måste vara avsiktlig bedräglig, annars vittnar den om djup okunskap. Som framförts ovan saknar termerna ”kunskap” och ”fakta” innehåll i filosofisk mening. Se kommentar till s.xx.

Grunden för vetenskap är publicerade rapporter om observationer som är så noggrant beskrivna så att de är möjliga att upprepa, och diskussioner om observationer, till exempel slutsatser och hypoteser.

1

Vi kommer att lära oss att mycket av det som intolkas i slagordet ”vetenskap kommer från fakta” inte kan försvaras.

Inom filosofi är termen ”fakta” mångtydig. Se kommentar till s.xx.

Om det fanns ett slagord skulle det möjligtvis vara att ”vetenskap baseras på observationer”.

1

Om observationer av vår omvärld utförs noggrant skulle de fakta som fastställs utgöra en säker objektiv bas för vetenskap.

Det finns ingen ”säker objektiv bas” inom filosofin, och ingen hävdar att vetenskap leder dit. Se kommentar till s.xx.

Däremot betonar den vetenskapliga metoden vikten av att en läsare ska kunna uppskatta sannolikheten för att ett publicerat resultat överensstämmer med det som observerats.

1

Skulle sedan resonemangen som tar oss från fakta till lagar och teorier, som utgör vetenskaplig kunskap, vara sunda skulle den skapade kunskapen kunna tas om säkert fastställd och objektiv.

Inom filosofi finns inga ”sunda resonemang" som tar oss till teorier, och detta har varit känt sedan antiken. Termen används inte inom vetenskap.

Lagar och teorier utgör inte vetenskaplig ”kunskap”, en teori är en accepterad sammanfattning av resultat från observationer. Observationer utgör vetenskapens bas, vilket utanför filosofin skulle kunna uttryckas som dess ”kunskapsbas”.

Termer som ”vetenskaplig kunskap” och ”säkerställd och objektiv kunskap” är främmande inom filosofi. Se kommentar till s.xx.

3

Två skolor som försökt formalisera vanlig syn på vetenskap är empiristerna och positivisterna. De brittiska empiristerna (Locke, Berkeley och Hume) hävdade att all kunskap härleds från idéer som når medvetandet genom sinnesförnimmelser.

Här använder Chalmers åter termen ”kunskap”. Se kommentar till s.xx.

Empirism har dessutom predikats av tusentals andra, till exempel Galileo, Newton och Einstein.

Hume hävdade att alla våra idéer (tankar) härleds från intryck (signaler från sinnena eller känslor). Han tillfördeockså filosofin en väl definierad uppfattning av användande av termen ”kunskap”.

3

Det finns två olika problem med att vetenskap skulle härstamma från fakta:

Ett handlar om dessa ”faktas” egenskaper och hur forskare skulle tänkas ha tillgång till dem.

Det andra behandlar hur de lagar och teorier som vår kunskap består av är härledda från fakta.

Det finns problem med att vetenskap härstammar från observationer, men dessa handlar egentligen om ”kunskap” och behandlas inom epistemologi. Vetenskaplig metodik är det bästa sättet vi kommit på för att hantera sådana problem.

Däremot bör man, som nämnts ovan, inte ta med termer som ”fakta” och ”kunskap” i sin diskussion.

3-4

Tre komponenter för hur fakta kan antas vara vetenskapens bas kan urskiljas. Vi kommer att finna att dessa påståenden innehåller svårigheter:

Observationer, men inte ”fakta” är vetenskapens bas.

4

(a) Fakta ges direkt till noggranna observatörer via sinnena

(a) om detta skulle uttryckas mindre oseriöst:

Observationer görs direkt eller indirekt (till exempel via mätinstrument) med hjälp av våra sinnen.

4

(b) Fakta finns innan och oberoende av teorier

(b) om detta skulle uttryckas mindre oseriöst:

Observationer kan göras oberoende av teorier.

Har du råkat tappa en sten på tån krävs ingen teori för att känna smärtan.

4

(c) Fakta utgör en fast och tillförlitlig bas för vetenskaplig kunskap

Här diktar Chalmers en egen version och använder termer ”fakta”, ”fast och tillförlitlig” och ”kunskap”. Se kommentar till s.xx.

(c) om detta skulle uttryckas mindre oseriöst: Observationer utgör den yttersta grunden för all vår erfarenhet om den omvärld vi upplever.

Observationer kan struktureras till erfarenheter och teorier.  Noggrant beskrivna observationer, och teorier som härleds från dessa, är grunden för vetenskap.

5

Visuell upplevelse bestäms inte enbart av det vi ser
Chalmers tar synsinnet som exempel på felaktigheter i (a). Två observatörer som ser samma sak upplever inte nödvändigtvis samma sak.

Därefter demonstreras synvillor som kan tolkas olika eller som ses olika beroende av om man upptäckt ett mönster eller ej.

Dessutom kan träning förbättra ens förmåga att urskilja detaljer i komplexa bilder.

Detta kolliderar med påståendet (a).

Chalmers för ett resonemang om att det inte handlar om att vi tolkar bilder olika(?).

Det är ingen nyhet att streck på ett papper kan tolkas på olika sätt. Vem har påstått något annat?

På grund av att observationer kan tolkas på olika sätt är det inom vetenskap viktigt att en observation beskrivs så noggrant att en utomstående kan göra om observationen, och publicera korrektioner av misstag som kan ha gjorts i samband med den. 

Helst ska instrument användas för att ge reproducerbara och kvantifierbara resultat och för att undvika subjektiva tolkningar av det som observeras.

10

Observerbara fakta uttryckta som påståenden

Definition enligt Karl Popper i Conjectures and Refutations 4Ed. s.39:

Ett observationspåstående är ett påstående om en observation eller om något som kan observeras.

10

Termen "fakta" är tvetydig. Den kan vara antingen ett faktum eller påståenden om ett faktum.

När det påstås att vetenskap baseras på och härleds från fakta står helt klart att det är själva påståendet som är faktumet.

Användning av termen ”fakta” har diskuterats ovan. Se kommentar till s.xx.

Observationer är grunden för beskrivningar av observationer, som är grunden för vetenskap. Beskrivningen innehåller hur observationen är gjord och dess resultat. Beskrivningen ska vara så noggrann att en läsare ska kunna reproducera observationen.

10

Faktumet att det finns kratrar på månen baseras inte på, och härleds inte från, kratrar utan baseras på observationspåståenden om kratrar.

En rapport om observationer av kratrar på månen baseras på beskrivningar av kratrar på månen, som är så detaljerade så att en läsare kan reproducera observationen, bekräfta eller avfärda den, och eventuellt förslå andra tolkningar av det som observeras.

Vår uppfattning om kratrar på månen baseras på beskrivningar av kratrar, som baseras på observationer av kratrar, som i sin tur baseras på att det finns kratrar på månen. Observationer av kratrar var initialt osäkra, men har med tiden blivit mycket säkra.

10

Det är viktigt att särskilja observationspåståenden från perceptionerna som kan påverka hur pålitliga dessa påståenden kan vara.

Det viktiga är att beskriva observationen så att den kan kontrolleras av utomstående.

Om de beskrivna observationerna utgörs av perceptioner ska dessa beskrivas noggrant.

10

Darwin såg en massa nya arter, men detta var inte något vetenskaplig bidrag. När han skapade påståenden som beskrev de nya arterna blev det ett bidrag. Det var alltså påståendena som dessa fakta bestod av.

Alltså är det observationspåståenden som bygger upp vetenskap.

Det är helt klart att publicering av noggranna observationer är en av grunderna för vetenskap. Teorier baserade på observationer är en annan. Teorier som inte styrks med observationer har svårt att få ett genomslag.

Som sagts ovan består vetenskap av väl beskrivna observationer och de därpå baserade teorierna.

Här var faktiskt Chalmers inte helt fel ute!

11

Även om vi skulle anta att perceptionerna ges av seendet är det absurt att tänka sig att observationspåståenden går in i hjärnan via sinnena.

Om Chalmers skulle läsa någon vetenskaplig publikation kanske han skulle kunna märka att ett påstående om en observation kan komma in i hans hjärna..

11

Det är ett misstag att tro att vi först måste observera fakta om äpplen innan vi kan härleda kunskap om dem från dessa fakta, eftersom fakta när de formuleras som påståenden, kräver mycket kunskap om äpplen.

Här sammanfattas att Chalmers inte förstår en vetenskaplig process. Han ser vetenskap utifrån och utgår ifrån att vetenskapliga ”fakta” redan existerar. Tilltron till dessa ”fakta” vill han kritisera.

Inom ett okänt område observerar man först ett fenomen. Från dessa observationer skapas en initial hypotes. Därefter undersöks denna hypotes noggrant (försök att verifiera den ytterligare eller falsifiera den) och modifieras om det behövs. Ett ytterligare steg är att undersöka dess konsekvenser och från detta modifiera hypotesen eller göra nya observationer. Detta kallade Aristoteles för en induktiv-deduktiv metod.

12

Eftersom rapportering av observationspåståenden kräver kunskap om det begreppsmässiga systemet kan (a) /Fakta ges direkt till noggranna observatörer via sinnena/ och (b) /Fakta finns innan och oberoende av teorier/ inte accepteras.

När man gör observationer är det helt klart att ”övning ger färdighet” och att man kan ledas av tidigare erfarenhet om det man observerar och av hur man ska göra observationer. Observationer påverkas därför ofta av den erfarenhet man har, vilket kan uttryckas som att observationer delvis är teoriberoende.

Detta påverkar inte det seriösa påståendet (a) (se kommentar vid s. 4): Observationer görs direkt eller indirekt (till exempel via mätinstrument) med hjälp av våra sinnen

Det påverkar heller inte det seriösa påståendet (b) (se kommentar vid s. 4): Observationer kan göras oberoende av teorier.

12

Påståenden om fakta fastställs inte på ett direkt sätt av sinnesförnimmelser, och observationspåståenden förutsätter kunskap.

Därför kan det inte vara så att vi först fastställer fakta och sedan härleder vår kunskap ifrån dem.

Chalmers för ett förment logiskt resonemang. Han har nu infört ”påståenden fastställs inte direkt” i ett försök att gardera sig. Vem har påstått att en påstående, eller ens observation fastställs ”direkt”? Resonemanget baseras på felaktiga premisser och innehåller en falsk orsak-verkan relation.

Observationer, som eventuellt tolkas med hjälp av tidigare erfarenheter, leder till ytterligare erfarenheter. Alla erfarenheter om vår omvärld härleds ytterst från observationer.

Utan observation och erfarenhet kan vi inte ens uttrycka existensen av en omvärld, och ännu mindre göra påståenden om existens av ”fakta” och ”kunskap”.

När vi diskuterar vår upplevda omvärld är helt klart så att vi först gör observationer och från dessa skapar hypoteser.

12

Varför skulle fakta föregå teori?

Observationer föregår hypoteser (teorier). En teori kan inte föregå varje observation. Innan någon form av observation vet vi inte ens vad vi ska skapa en hypotes om.

Fåtöljfilosofer, som inte närmare studerar vår upplevda verklighet, blir upprymda av tankar på att teorier skulle vara det som är det mest intressanta.

12

Eftersom vad vi uppmärksammar beror på tidigare kunskap och observationspåståenden förutsätter det passande begreppsmässiga systemet, är det omöjligt att vetenskap skulle kunna härledas från fakta.

Vetenskap är i grunden härledd från observationer. I äldre vetenskaper, sådana som filosofer föredrar, är observationerna fast förankrade och endast diskussioner om teorierna återstår.

Först när observationer, och hypoteser baserade på dessa, etablerats är ett begreppsmässigt system möjligt.

12

Vid närmare granskning är det en dum idé (att vi först har observationspåståenden och sedan ett passande begreppssystem), så dum att jag tvivlar på att någon seriös vetenskapsfilosof skulle vilja försvara den.

Chalmers vill öka styrkan i sitt förment logiska men felaktiga resonemang med att motsatsen skulle vara ”dum” och lägger till ”vid närmare granskning”. Detta tycks vara Chalmers starkaste argument. Passar en sådan argumentation vid kurser i vetenskapsfilosofi på universitetsnivå?

Ingen sunt tänkande människa kan försvara resonemanget att en första hypotes inom ett område som rör vår omvärld kommer innan en första observation gjorts inom området. Man vet inte ens att området existerar.

Se även s.69 och 70.

13

En modifierad ståndpunkt innebär alltså att:

- skapande av observationspåståenden förutsätter tillräcklig kunskap och att

En seriös formulering av den första punkten är:

- Observationer kan vara teoriberoende.

Detta innebär ingen modifiering av någon ståndpunkt inom vetenskap.

13

- vi letar efter relevanta fakta med hjälp av sådan kunskap.

En seriös formulering av den andra punkten lyder:

- Vår erfarenhet kan vara en grund när vi gör nya observationer.

Detta innebär ingen modifiering av någon ståndpunkt inom vetenskap.

14

Observationspåståendens felbarhet

 

17

En syn som innebär att vetenskap baseras på fakta från observationer måste godta att både fakta och kunskap är felbara och kan behöva korrigeras.

Här har Chalmers återigen (se kommentar till s.10) inte helt fel om han bara hade använt bättre termer.

Det är välkänt att observationer, och i ännu högre grad hypoteser baserade på dessa, kan vara felaktiga. Det är en av den vetenskapliga metodens styrkor att fel som upptäcks kan rapporteras.

Det är tydligt för forskare att vetenskap inte kan sägas representera någon slutgiltig ”kunskap”. Se kommentar till s.xx. Attityden ”vetenskap är det bästa vi har idag” är vanlig.

Omskrivning: Varje syn på vetenskap måste godta att observationer, hypoteser baserade på dessa, och i än högre grad hypoteser som inte baseras på observationer, kan vara felaktiga

17

En syn som innebär att vetenskap baseras på fakta från observationer måste godta att vetenskaplig kunskap och de fakta, på vilken det skulle kunna sägas att den vilar, är ömsesidigt beroende.

Här har Chalmers igen nästan rätt! Skulle Chalmers undvikit odefinierade termer, och modifierat termen ”ömsesidigt” skulle uttalandet vara acceptabelt!

Omskrivning: Vetenskapliga rapporter beror av observationer och observationer kan vara beroende av teori.

18

Sådana svårigheter antyder att kanske är observationer som bas för vetenskap inte lika okomplicerat och säkert som anses brett och traditionellt.

Observationer är vår yttersta bas för erfarenhet och vetenskap, vilket bonden på 1500-talet, som betraktar saker på ett traditionellt sätt (se kommentar till s. xxi), säkert skulle instämma i.

Det betyder inte att kunskapsteori är okomplicerat men, för att citera Isaac Newton från början på 1700-talet, är resonemang baserade på observationer det bästa vi har.

Vetenskap har under mer än 200 år visats vara ett väl fungerande system för att möta svårigheter inom kunskapsteori.

 
     

This page in English

 

   
ver. 1.12