vetenskapsteori.se

AF Chalmers - What is this thing called Science?

Kapitel 0 - Introduktion, Problem med vetenskap

 
 

 

Återvänd till "Chalmers: Innehåll"

 

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

 

sida

Chalmers

Kommentarer

xix Introduktion  

xx

Det är extremt viktigt att ha en exakt definition av den vetenskapliga metoden.

Detta är ett märkligt påstående eftersom exakta definitioner av begrepp är ovanliga inom filosofin.

Detta gäller i allra högsta grad både Chalmers och de filosofer som han lutar sig emot.

xx

Kanske är det speciella inom vetenskap att den baseras på fakta, i stället för individuella tyckanden?

Chalmers försöker skapa en ”story” med hjälp av den mångtydiga termen ”fakta”.

Eftersom vi inte kan nå en demonstrativt säker uppfattning av vår omvärld anses det inom filosofin att vi inte kan ha ”absolut säker kunskap” om vår omvärld. Termen ”kunskap” är därför olämplig att använda inom kunskapsteori, om man inte tydligt definierar vad man menar.

Detsamma gäller termer som är relaterade till ”absolut säker kunskap” som exempelvis ”veta” ”fakta”, "bevisa", ”sann” och ”sanning”. I vardagligt tal använder vi sådana termer där de uttrycker ”extremt hög sannolikhet”, men utan precisa definitioner är de en varningsklocka för dålig filosofi.

Det speciella inom vetenskap är att vetenskap baseras på kontrollerbara observationer och inte på individuella tyckanden.

xxi

Vi kommer lära oss att det är tveksamt om idén att en särskiljande egenskap består av att vetenskaplig kunskap härleds från fakta.

Chalmers försöker stärka sin ”story” genom att använda termen ”vetenskaplig kunskap” i stället för ”vetenskapliga resultat”. ”Kunskap" är en mycket mångtydig term inom filosofin, vilket diskuteras ovan. Detta är så väl känt att Chalmers måste vara medveten om det och här avsiktligt vill manipulera läsaren.

Inom vetenskap talar man om ”vetenskapliga resultat” och det finns en medvetenhet om att dessa inte representerar ”absolut säker kunskap”.

xxi

Vi lär oss skäl till misstro att fakta från observationer och experiment är lika direkta och säkra som traditionellt har antagits.

Ett vanligt retoriskt knep inom filosofi är att hänvisa till sådant som ”traditionellt antagits” eller varit en ”allmän uppfattning”.

Polemiserar Chalmers emot uppfattningar hos en bonde på 1500-talet? Även denna bonde skulle i så fall kunna berätta för honom om de erfarenheter som vunnits från upprepade observationer (induktion) som bonden använder för att öka skörden.

Att slutsatser från observationer kan ifrågasättas har varit klart för ämnesintresserade sedan antiken och är anledningen till den skeptiska och antidogmatiska inställningen inom vetenskap. Detta är anledningen till att observationer i en publikation ska beskrivas så noggrant att de kan reproduceras.

xxi

Vi kommer också lära oss att vetenskaplig kunskap inte kan bli definitivt bevisad eller falsifierad genom att hänvisa till fakta, även om vi antar att sådana fakta finns.

Mer retorik. Som sagts ovan (s.xx) är termen ”vetenskaplig kunskap” felaktig och det är inom filosofin välkänt att ingenting som gäller vår omvärld kan bli ”definitivt bevisad”. Se kommentar till s.xx.

xxi

En reaktion på att man förstått att vetenskapliga teorier inte kan bevisas definitivt och att filosofers beskrivningar har litet samband med som vad egentligen händer inom vetenskap är att helt ge upp tanken på att vetenskap är en rationell aktivitet som fungerar enligt en speciell metod.

Inom vetenskaperna är man synnerligen skeptisk mot icke underbyggda teorier, och vår beskrivning och användning av omvärlden har utvecklats enormt sedan den vetenskapliga metoden fick ett allmänt genomslag.

Därför är en mer rimlig reaktion att ifrågasätta om filosofer som driver tesen att vetenskap saknar metod och värde verkligen kan tas på allvar. Denna reaktion uttycks även av Chalmers på s.172.

xxi

Citat: Vetenskap har inga speciella egenskaper som i sig själv gör den överlägsen till andra sorters kunskap som antika myter eller voodoo.
Denna uppfattning delas av mer nutida författare som skriver från ett sociologiskt eller så kallat postmodernistiskt perspektiv.

Om inte termerna ”kunskap” och ”i sig självt” använts, vilket gör hela meningen innehållslös, skulle påståendet framstå som direkt löjligt om vi jämför effekten av vetenskap i vårt samhälle med effekten av voodoo.

Pluralformen antyder att uppfattningen delas av fler än en mer nutida författare. Vilka?

xxii

Men denna bok motsätter sig sådana svar /som citatet ovan/ på problemen i traditionella beskrivningar av vetenskap och vetenskaplig metod.

Ett försök görs att acceptera vad som är giltigt i Feyerabends och många andras utmaningar, men ändå ge en översikt av vetenskap på ett sätt som kan svara på dessa utmaningar

Om Chalmers motsätter sig citatet, varför tog han då upp det i en översiktlig introduktion?

Chalmers använder sedan termen ”giltigt”. Det finns inget som är ”giltigt” i Feyerabends argument. Dessutom använder Chalmers uttrycket ”många andras utmaningar”. Högst fem personer har under modern tid utvecklat bidrag som inneburit en ”utmaning” för vår syn på vetenskap.

Däremot finns det sedan den grekiska antiken många ”utmaningar” i vår syn på ”kunskap”. Se kommentar till s.xx.

Den vetenskapliga metoden är i grunden skeptisk och antidogmatisk, och filtrerar därigenom bort sådana avsiktligt förledande ordbildningar som detta var ett exempel på.

 
     

This page in English

 

   
ver. 1.21