vetenskapsteori.se

Om deduktion

 

 

Återvänd till "Kunskapsteori"

 

 

Deduktiva resonemang inom filosofi

Vissa filosofer, till exempel René Descartes, Immanuel Kant och Karl Popper, har hävdat att de skapat en rationell teoribyggnad, en struktur uppbyggd av endast deduktiva argument. De har alla misstagit sig i själva grundfrågan som är att premisserna i ett deduktivt resonemang om vår omvärld alltid baseras på ett sannolikhetsargument.

Det finns åtminstone fyra viktiga frågor när det gäller "deduktiva" teoribyggen:

• Hur många observationer (premisser) stöder sig filosofen på?
• Hur sannolikt är det att premisserna stämmer med vår upplevda verklighet?
• Är resonemangens logiska struktur verkligen strikt logisk?
• Om premisser tillsammans med strikt logik inte kan demonstrera byggets kvalitet, kan dess konsekvenser visas stämma med vår upplevda verklighet?

 

 
 

Definition av deduktion

Deduktiva resonemang om vår upplevda verklighet
upprättar relationer mellan observationsresultat

Definitionen är i enlighet med David Humes term "Förhållande mellan idéer" som ingår i "Humes gaffel" eller "Humes uppdelare" (Undersökning sid. 25).

Med termen "idéer" menar Hume minnen och fantasier som skapats ur sinnesförnimmelser.

 

 
 

Deduktiv "kunskap" om vår omvärld kan inte visas existera

Ibland framförs felaktigt inom filosofin åsikten att ren deduktion om vår värld är meningsfull, att vi kan tänka ut saker om vår upplevda verklighet och skapa "sanna" påståenden utan att referera till observationer. Detta kallades av Immanuel Kant för syntetisk a priori "kunskap".

Nedan ges exempel på att ren deduktion om vår värld inte tycks existera,
inte ens när det gäller rena tautologier.

 
 

Exempel på "deduktion"

En känd, påstådd deduktion uttalades av René Descartes:

 

"Cogito, ergo sum" -

"Jag tänker, alltså finns jag"

Frasen innehåller observationerna "jag", "att tänka" och "att finnas".

En logiskt förbättrad fras lyder:

 

Något som jag upplever som ett "jag" upplever att det "tänker",
alltså har det som jag upplever som ett "jag" en upplevelse av att
det gör vad jag av erfarenhet känner till som "att finnas till"

Utan referenser till observationer (inklusive upplevelser) blir frasen meningslös.

Korrekt ren deduktion

En strikt deduktiv sats blir meningslös utan referens till observationer.

 

"klombumba" är identiskt med "klombumba"

Vi vet inte om tautologin uttalar att "ingenting är lika med ingenting",
"någonting är lika med någonting" eller "1 är lika med 1".

 

 
 

Matematiska beräkningar som exempel på deduktion

Matematik och geometri kan vara exempel på deduktion, förutsatt att erfarenheter om tal, former, likheter och olikheter som grundas på observationer antas vara givna som premisser. Den strikta logiken är utmärkande för matematiska beräkningar.

Beräkningar som rör vår upplevda verklighet, till exempel kvantmekanik, relativitet och statistisk termodynamik, hävdas ibland inom filosofin vara rent deduktiva byggen.

Den som själv gjort beräkningarna är dock medveten om att deras värde avgörs av i hur hög grad beräkningens premisser överensstämmer med observationer, eller hur väl beräkningens konsekvenser överensstämmer med vår upplevda verklighet.

 

 
 

Ett påstående

Albert Einstein:

 

Rent logiskt tänkande kan inte ge oss någon kunskap om erfarenhetens värld. All kunskap om verkligheten börjar med erfarenhet och slutar i den.

Slutsatser erhållna genom rent rationella processer är, när det handlar om verkligheten, helt tomma.

Men om erfarenhet utgör början och slut på all vår kunskap om verkligheten, vilken roll finns det då inom vetenskapen kvar för resonemang?

Ett komplett system av teoretisk fysik består av begrepp, grundläggande lagar som sätter dessa begrepp i relation till varandra, och konsekvenser som skapas med logisk slutledning.

Våra speciella erfarenheter ska stämma överens med dessa konsekvenser, och det är den logiska härledningen av konsekvenserna som upptar större delen av ett rent teoretiskt arbete.

Einstein A., Philosophy of Science 1 (1934) 163

översättning: vetenskapsteori.se

 

This page in English

 

   
ver. 2.3