vetenskapsteori.se

Medfödda förmågor

 

 

Återvänd till "Kunskapsteori"

 

 

Immanuel Kant hävdade att det finns "kunskap" som är "syntetisk a priori", d.v.s. argument om omvärlden som kan rättfärdigas utan erfarenhet. Existens av sådana påståenden har ifrågasatts och ingen har, såvitt jag vet, kunnat ge ett tydligt exempel på ett sådant påstående.

Ett snabbt svar är att om vi inte kan hävda existens av "kunskap" om vår omvärld är det naturligtvis omöjligt att hävda att det finns kunskap "syntetisk a priori", bara för att Kant påstod detta men utan att kunna bevisa det. Filosofin ogillar dock snabba svar (se fotnot).

För att ytterligare belysa frågeställningen har jag ett förslag som jag inte sett tidigare:

 

Det som närmast liknar "syntetiska a priori" argument
är argument baserade på medfödda förmågor.

Demonstrerar medfödda förmågor "syntetiska a priori" argument?

Vi kan observera att människor, liksom andra djur, har medfödda förmågor. Några exempel:

•  kroppsliga egenskaper, till exempel förmåga att växa
•  känslor, som ökar vår möjlighet till att samverka med andra
•  bollsinne
•  fårvallningstalang hos vallhundar

Ett par förmodade förmågor diskuteras i detalj längre ned på sidan.

Dessa förmågor är exempel på en anpassning till världen och de ger oss högre möjlighet till överlevnad. Skulle dessutom världen se helt annorlunda ut skulle förmodligen sådana förmågor vara helt annorlunda.

Åtminstone några av våra förmågor innehåller alltså information om vår omvärld, vilket kan kallas för "kunskap" om världen. Är våra förmågor alltså "på förhand känd kunskap" om vår omvärld, "kunskap" som är oberoende av erfarenhet, "kunskap" som är "syntetisk a priori"? Är de exempel på att begreppet "syntetisk a priori" skulle kunna vara en meningsfull term?

Kunskap om omvärlden kan endast baseras på observationer

Om vi accepterar evolution, som beskrivits av till exempel Darwin, kan vi se medfödda förmågor som resultat av en evolutionär process. Förmågor som ökar vår överlevnad sprids till de överlevandes avkomma. Det kan uttryckas som att erfarenheter av våra förfäder har lagrats i vår arvsmassa.

Förmågor blir då exempel på Kants "kunskap" a posteriori för arten, men tycks vara a priori för individen.

 

 
 

Ytterligare exempel på erfarenhet i våra gener

 
 

Ormskräck

Antag att människor har en medfödd förmåga till rädsla för ormar: Ormskräck.

Enligt evolutionsteorin har ormskräck (om den verkligen existerar) uppkommit genom att en förmänniska genom gradvisa eller slumpmässiga mutationer fått ormskräck inbyggt i sina gener. I en värld full av giftiga ormar visar denna förmänniskans avkomma högre sannolikhet att överleva jämfört med dem som inte utvecklat ormskräck och vars gener inte fortplantas på grund av "oönskad verkan av ormgift".

Detta har kallats "Prepared Learning" (Seligman - Behaviour Therapy 2 (1970) 307-320).

Ormskräck baseras på att ormar observerats som farliga

Förbättrad överlevnad och fortplantning för människor med ormskräck kan alltså formuleras som en erfarenhet av att ormar är farliga ("kunskap" a posteriori). Om ormar i vår värld aldrig skulle ha varit farliga skulle vi förmodligen inte ha en inbyggd beredskap till att känna ormskräck. Vi skulle kanske alla upplevt ormar som söta.

Ormskräck är alltså inte exempel på "kunskap" om ormars farlighet a priori, d.v.s. innan ormars farlighet observerats av vår förmänniska.

Diskussionen kompliceras av att erfarenheten, dvs. minnet och slutsatserna av observationerna, enligt evolutionsteorin lagras i våra gener.

 
 

Värdering av partner - sexualdrift

Ett intressant diskussion om att medfödda förmågor är förvärvade på grund av vår upplevda verklighet ges av "The Handicap Theory" {Zahavi, J. Theor. Biol. 53 (1975) 205-214}.

Teorin innebär att individer under evolutionen lärt sig att demonstrera och värdera signaler om biologisk kvalitet.

En individ demonstrerar hög kvalitet genom att visa upp ornament som är onödiga för direkt överlevnad. Det kan vara stora horn eller vackra fjädrar, något som är oviktigt för själva överlevnaden och därför utgör en form av handikapp.

Genom att orka bära ett onödigt ornament visar individen att den har kraft i överflöd, mer än vad som behövs för att bara överleva. Ju mer svårburet ornamentet är, desto högre kvalitet har bäraren.

De individer av det motsatta könet som, genom gradvisa eller slumpmässiga mutationer, börjat uppskatta sådana ornament, får avkomma med ornamentets bärare. Dessa har högre kvalitet än avkomma efter individer som inte har kraft nog att bära onödiga ornament.

Att bära ornament, och att attraheras till dem, är alltså inte något som bygger på "kunskap" a priori. Det är något som grundats på samma sätt som våra vanliga erfarenheter, men där minnet sparas i våra gener.

 

 
 

Fotnot: Tre exempel på längre svar är:

Boghossian P, Peacocke C, "New Essays on the A Priori" Clarendon Press (2000).

Kitcher P, "A priori", Kapitel 1 i Guyer P (Ed), "Kant and Modern Philosophy", Cambridge Univ. Press (2006).

Andersson, H, "Apriorisk kunskap - en analys av definitioner" C-uppsats, Lunds Univ (2007).

 
   

 

 

This page in English

 

   
ver. 1.71