vetenskapsteori.se

 
 
 
 

      Innehåll



Karl Popper

 

Karl Popper citeras ofta i samband med vetenskapsfilosofi. Popper hävdade att han diskuterade innehållet i termen vetenskap genom att använda endast deduktiva argument.

Som diskuteras nedan hävdade Popper att verifieringar inte är intressanta, eftersom de inte kan bevisas ge oss evinnerliga sanningar. Han påstod sedan att falsifieringar skulle ge oss sådana sanningar.

Det är tydligt uttalat av Popper själv att han diskuterar innehållet i godtyckliga uttalanden. Men är ett uttalande som inte stöds av verifieringar överhuvudtaget intressant? Kärnan i hans argument är att ett godtyckligt uttalande som är möjligt att falsifiera är intressantare än ett som är omöjligt att falsifiera, vilket låter rimligt när det gäller uttalanden som inte är verifierade, eller inte kan verifieras.

Popper gjorde också det märkliga påståendet att hans diskussion om godtyckliga uttalanden skulle kunna användas för en definition av termen vetenskap, och detta påstående har fått många följare inom delar av universitetsvärlden som är tveksamma till att acceptera värdet av verifieringar och den vetenskapliga metoden.

 
     

Innehållet i Poppers "vetenskapsfilosofi"

 
 

Nedan följer en sammanfattning av grundläggande påståenden i boken:
Popper, Karl - The Logic of Scientific Discovery (1959)
ISBN: 978-0-415-27844-7.
(översatt: vetenskapsteori.se)

 

 

Kunskap är detsamma som vetenskapliga resultat

• "...vetenskapliga upptäckters logik, eller kunskapens logik..." (del 1, inledning).

• "..teorin om kunskap... kan därför beskrivas som teorin om den empiriska metoden..." (avsnitt 1.5).

• "..kunskapsteori, eller vetenskapliga upptäckters logik..." (avsnitt 2, inledning).

 

Empirisk vetenskap består av teorier

• "De empiriska vetenskaperna är system av teorier." (avsnitt 3, inledning).
 

Induktion existerar inte

• "...jag förkastar induktiv logik..." (avsnitt 1.4).

• "Teorier kan därför aldrig verifieras empiriskt." (avsnitt 1.6).

• " ...förnekar att det finns en sådan sak som induktion i de... induktiva vetenskaperna..." (avsnitt 1.6, fotnot).

 
 

Poppers "fundamentala problem"

 
 

Förnekar induktion

Popper inleder med en diskussion om induktion. Han påpekar det kända faktum att vi inte kan finna "säker kunskap" med hjälp av induktion (avsnitt 1.1).

Förespråkar deduktion

Därefter följer ett resonemang om deduktivt skapande respektive testande av en hypotes (avsnitt 1.3):

• Ett preliminärt påstående skapas av en ny idé och inte från observationer ("...förväntan, hypotes, teoretiskt system..."). Från detta påstående dras logiska slutsatser. Då skapas en hypotes.

• Hypotesen testas för att se om den uppfyller kriterier för att vara en ny vetenskaplig teori.

• De slutsatser som kan härledas från hypotesen testas slutligen empiriskt.

Kriterier för hypotesers vetenskaplighet

Popper diskuterar sedan kriterier för om en hypotes ska anses vetenskaplig eller ej (avsnitt 1.6). Hans diskussion kan sammanfattas i fyra punkter:

   
 

• En hypotes måste vara antingen verifierbar eller falsifierbar för att det ska vara möjligt att avgöra dess sanningshalt.

Induktion existerar inte, och därmed inte verifikation. Vi kan alltså inte verifiera om en hypotes är vetenskaplig.

• Eftersom vi inte kan verifiera om en hypotes är vetenskaplig, måste det, från de två ovanstående satserna, vara möjligheten att falsifiera hypotesen som avgör om den ska räknas som vetenskaplig.

• Varje påstående som är möjligt att falsifiera är en vetenskaplig teori.

   
 

Kommentarer till Poppers påståenden

 
 

Induktion ger inte "evinnerlig sanning"

 
 

Vetenskapliga rapporter bygger nästan uteslutande på observation och induktion (verifiering).

Likt skeptiker under mer än två tusen år underkände Popper induktion som källa till kunskap (där han med "kunskap" sannolikt menade "absolut sanning"). Det är ett väl känt faktum att induktion inte kan ge "absolut sanning". "Absolut sanning" kan inte ens hävdas existera eller icke-existera. Popper menade felaktigt att vetenskap är detsamma som "kunskap" eller "absolut sanning" (se nedan).

Han hävdade sedan att eftersom induktion inte kan ge "kunskap", och eftersom "kunskap" är vetenskap, kan induktion (verifiering) inte användas för att definiera vad som är vetenskap.

Popper påstod sig lösa denna felaktiga slutledning genom att införa ytterligare en felaktig logisk slutledning (se nedan om verifiering): Eftersom verifiering inte är giltigt för att definiera vad som är vetenskap måste det vara falsifiering som är giltigt.

Han försökte därför hävda en egen definition av begreppet "vetenskap" som byggde på falsifiering.

 
   
 

Verifiering i Poppers vetenskapsfilosofi - logikfel

 
 

Karl Popper förkastar inledningsvis verifiering som metod. Därefter föreslår han en definition av termen vetenskap som bygger på falsifiering.

Under Verifiering och falsifiering på denna webbplats konstateras att en falsifiering av en hypotes är detsamma som en verifiering av negationen till hypotesen.

Alltså förkastar Popper initialt förekomst av verifieringar. Sedan använder han verifiering (av negationer) för att föreslå en definition av ordet vetenskap.

 
   
 

Vetenskapliga resultat är inte kunskap

 
 

Ett annat fel i Poppers argumentation är att han blandar ihop vetenskapliga resultat med "kunskap".

"..teorin om kunskap... kan därför beskrivas som teorin om den empiriska metoden..." (avsnitt 1.5).

Att sätta likhetstecken mellan dessa två begrepp är uppenbart felaktigt. Vetenskapliga resultat är konkreta resultat av mänsklig verksamhet medan begreppet "kunskap" i Poppers skrifter sannolikt innebär "absolut kunskap"; ett svårdefinierat begrepp som diskuteras på sidan om Kunskapsteori.

 
     
 

Vetenskap är ett arbetssätt, inte en dogmatisk hypotes

 
 

Popper hävdade att ett påstående (hypotes) eller ett ämnesområde skulle bedömas som vetenskapligt eller inte. Han framhöll en sorts regel (falsifierbarhet) för hur påståendet eller området skulle testas för "vetenskaplighet".

En absurd konsekvens av detta påstående är att varje uttalande som är uppenbart felaktigt ska räknas som en vetenskaplig hypotes enligt Popper. Se sidan Popper i verkligheten för fler detaljer.

Vetenskap har sedan Upplysningstiden inneburit att något observeras och rapporteras (vetenskaplig metod). Kärnan i vetenskap består alltså inte av enskilda påståenden eller vissa ämnesområden. Vetenskap består av rapporterade observationer som är så väl beskrivna att det är möjligt att kontrollera observationerna och att bedöma rimligheten i eventuella hypoteser som baseras på resultaten.

Eftersom Popper diskuterar hypoteser, det vill säga godtyckliga påståenden, ligger det nära till hands att sammanfatta Poppers diskussioner, inte som en vilja att definiera vetenskap, utan snarare som en testmetod för att sila bort sådana dogmer som omedelbart kan förkastas. Om Poppers egna dogmer skulle överleva ett sådant test kan kanske vara en intressant utredningsuppgift för studenter i "vetenskaplig metod".

 
     
 

En hypotes är endast ett godtyckligt påstående

 

En hypotes är varken vetenskaplig eller ovetenskaplig, den består endast av ett godtyckligt påstående.

En hypotes kan vara vetenskapligt underbyggd, d.v.s. framkastad som sammanfattning av observationer som rapporterats på ett sätt så att det är möjligt att granska hur sannolikt det är att hypotesen överensstämmer med upplevd verklighet.

Ett exempel på denna syn beskrivs av Karl Pearson i boken "Grammar of Science" (Adam and Charles Black, 2 uppl., London 1912, sidan 12) (översatt: vetenskapsteori.se):

 

Enhetligheten i all vetenskap består endast i dess metod, inte i dess material.

 
 
 

Att, som Popper, diskutera om ett påstående är vetenskapligt eller inte är att grovt missa vad som har beskrivits och visats fungera inom vetenskap under flera hundra år.

 
     

Poppers status inom svenskt universitetsväsen

 
 

Karl Poppers hypoteser sprids inom delar av det svenska universitetsväsendet. Ett exempel är en hemtentamen i vetenskaplig orientering vid Teoretisk filosofi / Lunds Universitet (dokumentets orginaladress).

Fler exempel finns under Om vetenskapsteori.se - Erfarenhet.

 
 
 
Kommentar 2018:
Under senare år tycks Poppers dominans vid kurser och föreläsningar ha minskat kraftigt, och jag inbillar mig att informationen och mängden besökare på vetenskapsteori.se har bidragit till detta (även om ingen av föreläsarna har mailat mig och tackat). Om detta stämmer är det glädjande att precis information kan bidra till att höja universitetsväsendets standard.
Diskussionerna om Popper får trots detta vara kvar på denna webbplats som en sorts "väktare mot missledande ideologi"
   
 

Poppers status inom professionell vetenskapsfilosofi

 
 

Inom vetenskapshistoria kategoriseras Popper till gruppen verifikationister. Han försökte dock själv hävda att han inte förespråkade verifikationism (förmodligen för att han inte förstod att falsifiering är logiskt detsamma som verifiering).

Bland professionella vetenskapsfilosofer tycks Karl Popper idag vara inaktuell.

 

Nedanstående citat är hämtade från inledningen i boken:
Boyd, R et al. - The Philosophy of Science (1991)
ISBN-13: 978-0-262-52156-7
(översatt till svenska av vetenskapsteori.se)

Falsifikationism

Ingen diskussion om 1900-talets vetenskapsteori är komplett utan att nämna den variant av verifikationism som, även om den haft litet inflytande på nutida vetenskapsteori, har haft stort inflytande på tänkandet hos många filosofiskt inriktade forskare och andra tänkare.

/..../

...men trots dessa tekniska problem fortsätter den vara starkt inflytelserik utanför professionella filosoficirklar, kanske beroende på att den skenbart förespråkar en antidogmatisk uppfattning om vetenskapliga undersökningar.

 
 

Popper kanske insåg sina misstag

 
 

Eftersom falsifiering är detsamma som verifiering av en negation måste, enligt Poppers hypoteser, själva falsifieringen utsättas för falsifieringskriteriet. Vid den andra falsifieringen uppstår på nytt behovet av falsifiering, o.s.v. i en oändlig regression.

Joakim Molander beskriver förmodligen detta i boken "Vetenskapsteoretiska grunder" (sid 139-140, Studentlitteratur 2003). Tyvärr anges inte någon precis källa.

 
 
   

"Popper blev efterhand själv medveten om de här problemen och hävdade att alla observationer av fenomen som strider mot vedertagna teorier måste behandlas med samma stränghet och skepsis som teorierna själva."

/..../

"Kontentan blir att vi inte ens kan lita på falsifieringar och i så fall blir hela den falsifikationistiska grundtesen meningslös. Popper försökte rädda sin teori på den här punkten genom att säga att vi vid någon tidpunkt helt enkelt måste besluta oss för vi ska tro på en falsifiering."

/..../

"Problemen ledde till sist till att Popper övergav den stränga falsifikationismen och i stället betraktade vetenskapen som en fortgående process av test och falsifieringsförsök".

   
 

 

 
       
 

This page in English

     
 

 ver.3.00