vetenskapsteori.se

      Innehåll

Start
Vad är Filosofi
Vad är
Vetenskapsteori
Vad är Verifiering
och Falsifiering
Uppfattningar om
vetenskap
Vetenskap enligt
vetenskapsteori.se
Vetenskaplig metod
Paradigm och
paradigmskifte
Karl Popper -
Logik och Status
Konsekvenser
av Poppers teser
Alternativ vetenskap
Chalmers: What is this
thing called Science?
Kunskapsteori -
induktion, deduktion
Om
vetenskapsteori.se
Förlaget
vetenskapsteori.se

Karl Popper

Översikt

Karl Popper citeras ofta i samband med vetenskapsfilosofi. Popper hävdade att han diskuterade innehållet i termen vetenskap genom att använda endast deduktiva argument.

Som diskuteras nedan hävdade Popper att verifieringar inte är intressanta, eftersom de inte kan bevisas ge oss evinnerliga sanningar. Han påstod sedan att falsifieringar skulle ge oss sådana sanningar.

Det är tydligt uttalat av Popper själv att han diskuterar innehållet i godtyckliga uttalanden. Men är ett uttalande som inte stöds av verifieringar överhuvudtaget intressant? Kärnan i hans argument är att ett godtyckligt uttalande som är möjligt att falsifiera är intressantare än ett som är omöjligt att falsifiera, vilket låter rimligt när det gäller uttalanden som inte är verifierade, eller inte kan verifieras.

Popper gjorde också det märkliga påståendet att hans diskussion om godtyckliga uttalanden skulle kunna användas för en definition av termen vetenskap, och detta påstående har fått många följare inom delar av universitetsvärlden som är tveksamma till att acceptera värdet av verifieringar och den vetenskapliga metoden.

 

 

Innehållet i Poppers "vetenskapsfilosofi"

 


En sammanfattning av de signifikanta påståenden i boken:
Popper, Karl - The Logic of Scientific Discovery (1959)
ISBN: 978-0-415-27844-7.
(översatt till svenska av vetenskapsteori.se)

Kunskap är vetenskapliga resultat

• "...vetenskapliga upptäckters logik, eller kunskapens
   logik..." (del 1, inledning).

• "..teorin om kunskap... kan därför beskrivas som
   teorin om den empiriska metoden..." (avsnitt 1.5).

• "..kunskapsteori, eller vetenskapliga upptäckters
   logik..." (avsnitt 2, inledning).

Empirisk vetenskap är teorier

• "De empiriska vetenskaperna är system av 
   teorier." (avsnitt 3, inledning).

Induktion existerar inte

• "...jag förkastar induktiv logik..." (avsnitt 1.4).

• "Teorier kan därför aldrig verifieras empiriskt." (avsnitt 1.6).

• " ...förnekar att det finns en sådan sak som induktion i de... induktiva vetenskaperna..." (avsnitt 1.6, fotnot).

 
 

Poppers
"fundamentala
problem"

Förnekar induktion

Popper inleder med en diskussion om induktion. Han påpekar det kända faktum att vi inte kan finna "säker kunskap" med hjälp av induktion (avsnitt 1.1).

Förespråkar deduktion

Därefter följer ett resonemang om deduktivt skapande respektive testande av en hypotes (avsnitt 1.3):

• Ett preliminärt påstående skapas av en ny idé och inte från observationer ("...förväntan, hypotes, teoretiskt system..."). Från detta påstående dras logiska slutsatser. Då skapas en hypotes.

• Hypotesen testas för att se om den uppfyller kriterier för att vara en ny vetenskaplig teori.

• De slutsatser som kan härledas från hypotesen testas slutligen empiriskt.

Kriterier för hypotesers vetenskaplighet

Popper diskuterar sedan kriterier för om en hypotes ska anses vetenskaplig eller ej (avsnitt 1.6). Hans diskussion kan sammanfattas i fyra punkter:

• En hypotes måste vara antingen verifierbar eller falsifierbar för att det ska vara möjligt att avgöra dess sanningshalt.

Induktion existerar inte, och därmed inte verifikation. Vi kan alltså inte verifiera om en hypotes är vetenskaplig.

• Eftersom vi inte kan verifiera om en hypotes är vetenskaplig, måste det, från de två ovanstående satserna, vara möjligheten att falsifiera hypotesen som avgör om den ska räknas som vetenskaplig.

• Varje påstående som är möjligt att falsifiera är en vetenskaplig teori.

 

 

Poppers
slutsats

Falsifierbarhet definierar en teori som vetenskaplig

Kommentar av vetenskapsteori.se:

Att falsifiera ett påstående är detsamma som att verifiera negationen av påståendet.

 

 

Kommentarer
till Poppers
påståenden

Induktion ger inte "evinnerlig sanning"

Vetenskapliga rapporter bygger nästan uteslutande på observation och induktion (verifiering).

Likt skeptiker under mer än två tusen år underkände Popper induktion som källa till "kunskap" (där han med "kunskap" sannolikt menade "evinnerlig sanning"). Det är ett väl känt faktum att induktion inte kan ge "evinnerlig sanning". "Evinnerlig sanning" kan inte ens hävdas existera eller icke-existera. Popper menade felaktigt att vetenskap är detsamma som "kunskap" eller "evinnerlig sanning" (se nedan).

Han hävdade sedan att eftersom induktion inte kan ge "kunskap", och "kunskap" är vetenskap, kan induktion (verifiering) inte vara giltigt för att definiera vad som är vetenskap.

Popper påstod sig lösa denna felaktiga slutledning genom att införa ytterligare en felaktig logisk slutledning (se nedan om verifiering): När verifiering inte är giltigt för att definiera vad som är vetenskap måste det vara falsifiering som är giltigt.

Han försökte därför hävda en egen definition av begreppet "vetenskap" som byggde på falsifiering.

 

 
 
Verifiering i Poppers vetenskapsfilosofi - logikfel

Poppers diskussion innehåller ett mycket tydligt logikfel.

Karl Popper förkastar inledningsvis verifiering som metod. Därefter föreslår han en definition av ordet vetenskap som bygger på falsifiering.

I avsnittet Verifiering och falsifiering på denna webbplats finns konstaterat att en falsifiering av en hypotes är detsamma som en verifiering av negationen till denna hypotes.

Således förkastar Popper initialt förekomst av verifieringar. Sedan använder han verifiering (av negationer) för att föreslå en definition av ordet vetenskap.

 

 
 
Vetenskapliga resultat är inte kunskap

Ett fel i Poppers resonemang är att han blandar ihop vetenskapliga resultat med "kunskap".

"..teorin om kunskap... kan därför beskrivas som
teorin om den empiriska metoden..." (avsnitt 1.5).

Att sätta likhetstecken mellan dessa två begrepp är uppenbart felaktigt. Vetenskapliga resultat är konkreta resultat av mänsklig verksamhet. Begreppet "kunskap" är svårt att definiera, vilket diskuteras på sidan om Kunskapsteori.


 


Vetenskap är ett arbetssätt, inte en dogmatisk hypotes

Popper hävdade att ett påstående (hypotes) eller ett ämnesområde skulle bedömas som vetenskapligt eller inte. Han framhöll en sorts regel (falsifierbarhet) för hur påståendet eller området skulle testas för "vetenskaplighet".

En absurd konsekvens av detta påstående är att varje uttalande som är uppenbart felaktigt ska räknas som en vetenskaplig hypotes enligt Popper. Se sidan Popper i verkligheten för fler detaljer.

Vetenskap har sedan Upplysningstiden inneburit att något observeras och rapporteras (vetenskaplig metod). Kärnan i vetenskap består alltså inte av enskilda påståenden eller vissa ämnesområden. Vetenskap består av rapporterade observationer som är så väl beskrivna att det är möjligt att kontrollera observationerna och att bedöma rimligheten i eventuella hypoteser som baseras på resultaten.

Eftersom Popper diskuterar hypoteser, det vill säga godtyckliga påståenden, ligger det nära till hands att sammanfatta Poppers diskussioner, inte som en vilja att definiera vetenskap, utan snarare som en testmetod för att sila bort sådana dogmer som omedelbart kan förkastas. Om Poppers egna dogmer skulle överleva ett sådant test kan kanske vara en intressant utredningsuppgift för studenter i "vetenskaplig metod".

En hypotes är endast ett godtyckligt påstående

En hypotes är varken vetenskaplig eller ovetenskaplig, den består endast av ett godtyckligt påstående.

En hypotes kan vara vetenskapligt underbyggd, d.v.s. framkastad som sammanfattning av observationer som rapporterats på ett sätt så att det är möjligt att granska hur sannolikt det är att hypotesen överensstämmer med upplevd verklighet.

Ett exempel på denna syn beskrivs av Karl Pearson i boken "Grammar of Science" (Adam and Charles Black, London, 2 uppl., 1912, sidan 12) (i översättning av vetenskapsteori.se):

Enhetligheten i all vetenskap består endast i dess metod,
inte i dess material.

 

Att diskutera om ett påstående eller område är vetenskapligt eller inte är att grovt missa vad som har beskrivits och visats fungera inom vetenskap under flera hundra år.

 

 

Poppers
status

Poppers status inom svenskt universitetsväsen

Karl Poppers hypoteser sprids inom delar av det svenska universitetsväsendet. Ett exempel är en hemtentamen i vetenskaplig orientering vid Teoretisk filosofi / Lunds Universitet (dokumentets orginaladress).

Fler exempel finns under Om vetenskapsteori.se - Erfarenhet.

 

 
   
Poppers status inom professionell vetenskapsfilosofi

Inom vetenskapshistoria kategoriseras Popper till gruppen verifikationister. Han försökte dock själv hävda att han inte förespråkade verifikationism.

Bland professionella vetenskapsfilosofer tycks Karl Popper idag vara inaktuell.

 
   

Nedanstående citat är hämtade från inledningen i boken:
Boyd, R et al. - The Philosophy of Science (1991)
ISBN-13: 978-0-262-52156-7
(översatt till svenska av vetenskapsteori.se)

Falsifikationism

Ingen diskussion om 1900-talets vetenskapsteori är komplett utan att nämna den variant av verifikationism som, även om den haft litet inflytande på nutida vetenskapsteori, har haft stort inflytande på tänkandet hos många filosofiskt inriktade forskare och andra tänkare.

/..../

...men trots dessa tekniska problem fortsätter den vara starkt inflytelserik utanför professionella filosoficirklar, kanske beroende på att den skenbart förespråkar en antidogmatisk uppfattning om vetenskapliga undersökningar.

 

 
 

Popper kanske insåg sina
misstag

Eftersom falsifiering är detsamma som verifiering av en negation måste, enligt Poppers hypoteser, själva falsifieringen utsättas för falsifieringskriteriet. Vid den andra falsifieringen uppstår på nytt behovet av falsifiering, o.s.v. i en oändlig regression.

Joakim Molander beskriver förmodligen detta i boken "Vetenskapsteoretiska grunder" (sid 139-140, Studentlitteratur 2003). Tyvärr anges inte någon precis källa.

 

"Popper blev efterhand själv medveten om de här problemen och hävdade att alla observationer av fenomen som strider mot vedertagna teorier måste behandlas med samma stränghet och skepsis som teorierna själva."

/..../

"Kontentan blir att vi inte ens kan lita på falsifieringar och i så fall blir hela den falsifikationistiska grundtesen meningslös. Popper försökte rädda sin teori på den här punkten genom att säga att vi vid någon tidpunkt helt enkelt måste besluta oss för vi ska tro på en falsifiering."

/..../

"Problemen ledde till sist till att Popper övergav den stränga falsifikationismen och i stället betraktade vetenskapen som en fortgående process av test och falsifieringsförsök".

 
 

Popper i
verkligheten

Några konkreta exempel på Poppers diskussioner redovisas här  
       
       

This page in English

 

   

ver. 2.61